Bonneville Salt Flats är saltöknen där hastighetsrekord sätts

Bonneville Salt Flats i nordvästra Utah är världens mest ikoniska plats för landhastighetsrekord. Den saltöken som täcker cirka 100 kvadratkilometer (40 kvadratmil) skapades när Pleistocen-sjön Lake Bonneville torkade ut för cirka 15 000 år sedan, och saltytan har sedan 1914 använts för hastighetsförsök. Det årliga evenemanget Bonneville Speed Week samlar omkring 500 fordon och deras förare för att försöka sätta nya rekord i flera dussin tekniska klasser. Det är dock viktigt att förstå att det officiella absoluta landhastighetsrekordet sedan 15 oktober 1997 inte längre sitter på Bonneville utan på Black Rock Desert i Nevada, där den brittiske RAF-piloten Andy Green körde Thrust SSC i 1 227,985 km/h (763,035 mph) och blev den första att bryta ljudvallen på land. På Bonneville har dock andra spektakulära rekord satts: 1970 nådde Gary Gabelich 1 014,656 km/h med raketdrivna Blue Flame, och 2018 körde Turbinator II hela 810,03 km/h som världens snabbaste hjuldrivna fordon. Saltytan har dock försämrats under senare år, och Speed Week har ställts in flera år på grund av vått väder och saltytans förslitning. Det här är hela genomgången av Bonneville Salt Flats: historia, rekord, utmaningar och svensk koppling.

Bonneville Salt Flats geologi och bildning

Bonneville Salt Flats är ett saltkrustigt slätland som täcker cirka 100 kvadratkilometer i Tooele County i nordvästra Utah, nära gränsen till Nevada. Området är geologiskt en rest av Lake Bonneville, en enorm istidsjö som täckte stora delar av nuvarande Utah, Idaho och Nevada under sen Pleistocen. När jorden värmdes upp för cirka 15 000 år sedan började sjön torka ut, och vid den så kallade Bonneville Flood bröts sjödalkanten och en stor del av vattnet rann ner till Snake River. Det som blev kvar var de salt- och mineralrika sedimenten som idag bildar saltslätten.

Saltytan består till cirka 90 procent av vanligt natriumklorid (bordssalt) med inslag av andra salter som magnesiumsulfat och kalciumsulfat. Salttäcket är som tjockast cirka 1,5 meter i centrum och tunnar ut mot ytterkanterna. Området förvaltas idag av Bureau of Land Management (BLM) som offentlig mark, och den dramatiska vita ytan har gjort Bonneville till en av världens mest fotograferade naturlandskap. Den nordliga och västliga delen heter Bonneville Speedway och är listad i USA:s National Register of Historic Places sedan 16 mars 1984 enligt Wikipedias detaljerade dokumentation av Bonneville Salt Flats. För djupare information om världens snabbaste fordon finns Monc:s artikel om världens snabbaste bil.

Historiska landhastighetsrekord på Bonneville

De första hastighetsförsöken på Bonneville Salt Flats genomfördes 1914 av Teddy Tetzlaff i en Blitzen-Benz som nådde 228 km/h. Under 1930-talet etablerade brittiska Sir Malcolm Campbell saltöknen som världscentrum för landhastighetsrekord när han 1935 körde sin Blue Bird i 484,955 km/h (301,129 mph) och därmed blev den första att bryta 300 mph-gränsen. Detta blev startskottet för en serie spektakulära rekord under flera decennier.

Gary Gabelichs rekord från 1970 med Blue Flame på 1 014,656 km/h var det första gången en bil körts över 1 000 km/h, och det stod som Bonnevilles snabbaste rekord någonsin i flera decennier. Blue Flame drevs av en raketmotor som använde lågkväveoxid och flytande naturgas som bränsle. Efter Gabelichs rekord har många av de absolut snabbaste försöken flyttat till Black Rock Desert i Nevada eftersom Bonnevilles saltyta har försämrats kraftigt sedan 1970-talet på grund av gruvverksamhet och naturlig erosion.

Det officiella världsrekordet sitter inte längre på Bonneville

Det är värt att klargöra ett vanligt missförstånd: det officiella absoluta landhastighetsrekordet sitter inte längre på Bonneville Salt Flats. Sedan den 15 oktober 1997 hålls rekordet av brittiska Thrust SSC, byggd av Richard Noble och hans team, och körd av RAF-piloten Andy Green som nådde 1 227,985 km/h (763,035 mph) i Black Rock Desert i Nevada enligt Institution of Mechanical Engineers. Detta var första gången en landfordon bröt ljudvallen (Mach 1,02) och rekordet har inte slagits sedan dess, trots flera försök.

Thrust SSC är 16,5 meter lång, 3,7 meter bred och väger 10,6 ton. Den drivs av två Rolls-Royce Spey 202 turbofläktmotorer som vanligen användes i amerikanska F-4 Phantom II-jetjaktplan. Motorerna förbränner 18 liter bränsle per sekund och producerar tillsammans 223 kN dragkraft. Bilen finns idag utställd på Coventry Transport Museum i Storbritannien. Den planerade efterträdaren Bloodhound LSR har varit under utveckling sedan 2008 och siktar på 1 600 km/h (1 000 mph) på Hakskeen Pan i Sydafrika, men projektet har plågats av finansieringsproblem och Andy Green stannade som planerad förare 2023.

Turbinator II och hjuldrivna fordon

En av de mest imponerande hastighetsbedrifterna på Bonneville Salt Flats under senare år är Turbinator II, ett hjuldrivet fordon som 2018 nådde 810,03 km/h (503,332 mph). Bilen drivs av en Lycoming T55-L-712 gasturbinmotor som normalt används i större militärhelikoptrar som Boeing CH-47 Chinook, vilket producerar cirka 5 000 hästkrafter. Föraren Dave Spangler genomförde körningen som en del av Carl Heap-teamet, och hastigheten gör Turbinator II till världens snabbaste hjuldrivna fordon.

Det är dock värt att notera att Turbinator II:s rekord inte räknas som ett officiellt FIA-erkänt världsrekord eftersom regn stoppade den obligatoriska andra körningen som krävs enligt regelverket. För officiellt erkännande behövs två körningar i motsatta riktningar inom en timme för att eliminera vindeffekter, och bara medelvärdet av dessa erkänns som rekord. Trots det är 810 km/h en spektakulär bedrift för ett hjuldrivet fordon. För djupare information om imponerande fartyg och rekord finns Monc:s artikel om världens största fartyg.

Bonneville Speed Week och årliga evenemang

Bonneville Speed Week är det mest prestigefyllda hastighetsevenemanget på Bonneville Salt Flats och hålls vanligen i mitten av augusti. Arrangören är Southern California Timing Association (SCTA) som har skött evenemanget sedan 1949. Cirka 500 fordon deltar varje år (mestadels hot rods, streamliners och motorcyklar) indelade i ett stort antal klasser baserade på motor, bränsle, karosskonstruktion och vikt. Speed Week är öppen för både amatörer och professionella förare, vilket gör det till ett av de mest demokratiska motorsportevenemangen i världen där en privatperson med rätt fordon kan slå ett globalt klassrekord.

Utöver Speed Week finns flera andra evenemang som World Finals (september-oktober), USFRA World of Speed (mitten av september) och 130 MPH/150 MPH Club som ger förare chans att uppnå dessa milstolpehastigheter och få en gravyrlapp som bevis. Bonneville Motorcycle Speed Trials (BMST) är ett separat evenemang specifikt för motorcyklar och hålls vanligen i slutet av augusti. Detta är där svenska Eva Håkansson har satt rekord med sin elektriska KillaJoule-motorcykel.

Svensk Bonneville-historia: Eva Håkansson och Bertil Sollenskog

Sverige har faktiskt flera kopplingar till Bonneville Salt Flats. Den mest framstående är Eva Håkansson, svensk ingenjör och förare som blivit en av världens ledande inom elektrisk motorsport. Tillsammans med Bill Dube från Killacycle Racing har Håkansson byggt och kört KillaJoule, en elektrisk sidvagnsmotorcykel som satt flera världsrekord på Bonneville. KillaJoule nådde 444,2 km/h (276 mph) under 2014, vilket gjorde den till världens snabbaste elektriska motorcykel med sidvagn. Håkansson var också den första föraren som tog en elektrisk motorcykel upp till Pikes Peak-toppen, och hon är författare till boken ”The Hybrid Car: The Future is Here”.

En annan svensk Bonneville-veteran är Bertil Sollenskog (”Bus-Bertil”) från Solleron i Dalarna, som idag bor norr om Chicago. I augusti 2011 satte han ett klassrekord med en Saab 96 på 177 km/h (110 mph) vid 6 500 varv per minut. Det är inte i toppklass med jetdrivna bilar, men det är imponerande för en gammal svensk bil i sin klass. Sollenskog representerar den breda andan på Bonneville där entusiaster med begränsad budget kan tävla mot sina egna klassrekord. För djupare information om svenska bilrekord finns Monc:s artikel om X2000 och svenska tåghastighetsrekordet.

Saltytan försämras: utmaningar för Bonneville

En av de största utmaningarna för Bonneville Salt Flats är att saltytan systematiskt försämras sedan 1960-talet. Den mest accepterade förklaringen är gruvverksamhet i området, där företag som Intrepid Potash sedan flera decennier utvinner saltlösning från grundvattnet för mineralutvinning. Detta har minskat saltinjektionen som naturligt bygger upp saltkrustan varje vinter, och saltytan har därmed tunnats ut betydligt. Bureau of Land Management (BLM) och frivilligorganisationer som Save the Salt Coalition arbetar för att försöka återställa saltytan genom så kallad salt-laydown där salt pumpas tillbaka till området under vintermånaderna.

Konsekvensen är att Speed Week har ställts in flera år: 2014, 2015 och delvis 2024 ställdes evenemanget in eller flyttades på grund av otjänligt underlag. Saltytan har också blivit kortare och smalare än tidigare decennier, vilket begränsar de extrema hastigheterna som kan uppnås. För absolut snabbaste försök föredrar man idag Black Rock Desert i Nevada eller Hakskeen Pan i Sydafrika där saltytan är fastare och längre. Det är en bittersöt utveckling: Bonneville är fortfarande ikoniskt men inte längre världens snabbaste plats.

Säkerhet och tragedier

Bonneville Salt Flats har trots säkerhetsåtgärder krävt liv genom åren. Den senaste tragedin var den 11 augusti 2024 då 60-årige Chris Raschke dog under ett rekordförsök vid Speed Week. Raschke förlorade kontrollen över sitt fordon ungefär 2,5 mil in i banan och kraschade. Han var en erfaren förare från det amerikanska Speed Demon-teamet som tidigare satt det kolvdrivna rekordet på 756 km/h med George Poteet 2020. Andra historiska tragedier inkluderar Don Vesco, Glenn Leasher och flera motorcyklister genom åren.

Säkerheten på Bonneville har förbättrats betydligt sedan 1950-talet. Moderna streamliner-fordon har specialdesignade säkerhetsburar, fallskärmsbromsar för deceleration, brand- och tryckslangsystem och förarutrustning av samma kvalitet som professionell racing. SCTA kräver också medicinsk personal och brandbilar närvarande under alla evenemang. Trots detta är extremmotorsport på 700 km/h alltid förenat med betydande risk, och deltagare måste själva ta ansvar för riskerna.

Framtiden för Bonneville Salt Flats

Framtiden för Bonneville Salt Flats är beroende av flera faktorer: huruvida saltytan kan återställas tillräckligt, om Intrepid Potash:s gruvverksamhet kan minskas eller anpassas, och hur extremmotorsport utvecklas globalt. Den växande elektriska motorsporten kan ge Bonneville en ny renässans eftersom elektriska fordon är tystare och kräver mindre saltyta för rekord. Eva Håkanssons KillaJoule är ett exempel på hur svenska ingenjörer redan idag bidrar till denna utveckling. Samtidigt fortsätter klassiska kolvdrivna och turbinmotorbilar att vara den största delen av Speed Week-deltagarna.

För absoluta världsrekord finns just nu inga aktiva försök på Bonneville. Bloodhound LSR fortsätter siktet på Hakskeen Pan i Sydafrika, och flera mindre team arbetar med att utveckla raketdrivna eller hybridfordon för försök på Black Rock Desert. Bonneville behåller sin position som världens mest demokratiska och historiskt rikaste plats för landhastighetsrekord, även om absoluta rekordet sannolikt kommer fortsätta sättas på andra platser i framtiden.

Vanliga frågor om Bonneville Salt Flats

Var ligger Bonneville Salt Flats?

Bonneville Salt Flats ligger i Tooele County i nordvästra Utah, USA, nära gränsen till Nevada. Saltöknen täcker cirka 100 kvadratkilometer och förvaltas av Bureau of Land Management (BLM). Närmaste stad är Wendover, som ligger på Utah-Nevada-gränsen. Området är listat i USA:s National Register of Historic Places sedan 16 mars 1984.

Vad är världens snabbaste bil?

Världens officiella snabbaste bil är Thrust SSC, en brittisk jetdriven bil som körd av Andy Green nådde 1 227,985 km/h (763,035 mph) den 15 oktober 1997 på Black Rock Desert i Nevada (inte på Bonneville). Den blev första fordonet att bryta ljudvallen på land med Mach 1,02. Rekordet står fortfarande.

Vilken är den snabbaste hjuldrivna bilen på Bonneville?

Turbinator II satte 2018 rekordet för hjuldrivna fordon med 810,03 km/h (503,332 mph) på Bonneville Salt Flats. Föraren var Dave Spangler. Fordonet drivs av en Lycoming T55-L-712 gasturbinmotor med 5 000 hästkrafter. Rekordet räknas dock inte som officiellt FIA-erkänt eftersom regn stoppade den obligatoriska andra körningen.

När hölls Bonneville Speed Week?

Bonneville Speed Week hålls vanligen i mitten av augusti varje år sedan 1949, arrangerat av Southern California Timing Association (SCTA). Cirka 500 fordon deltar i ett stort antal tekniska klasser. Evenemanget har dock ställts in flera år (2014, 2015) på grund av otjänligt underlag och vått väder.

Hur är saltytan på Bonneville?

Saltytan på Bonneville består till cirka 90 procent av vanligt natriumklorid med inslag av magnesiumsulfat och kalciumsulfat. Salttäcket är upp till 1,5 meter tjockt i centrum men tunnar ut mot kanterna. Totalvolymen uppskattas till 147 miljoner ton. Sedan 1960-talet har saltytan försämrats kraftigt på grund av gruvverksamhet.

Varför försämras Bonneville Salt Flats?

Den vanligaste förklaringen är gruvverksamhet i området, där företag som Intrepid Potash pumpar saltlösning från grundvattnet för mineralutvinning. Detta har minskat den naturliga saltinjektionen som tidigare byggde upp saltkrustan varje vinter. Bureau of Land Management och Save the Salt Coalition försöker återställa saltytan via salt-laydown.

Vem var Sir Malcolm Campbell?

Sir Malcolm Campbell (1885-1948) var brittisk racingförare och rekordmakare som satte nio landhastighetsrekord och fyra vattenhastighetsrekord. På Bonneville Salt Flats körde han 1935 sin Blue Bird i 484,955 km/h (301,129 mph) och blev den första att bryta 300 mph-gränsen. Hans son Donald Campbell följde i hans fotspår.

Vad är Thrust SSC?

Thrust SSC (Thrust SuperSonic Car) är brittiskt jetdrivet rekordfordon byggt av Richard Noble och hans team. Den 15 oktober 1997 körde Andy Green Thrust SSC i 1 227,985 km/h i Black Rock Desert, Nevada (inte Bonneville), och blev första att bryta ljudvallen på land. Drivs av två Rolls-Royce Spey 202 turbofläktmotorer. Finns idag på Coventry Transport Museum.

Finns det svenska Bonneville-rekord?

Ja. Eva Håkansson är den mest framstående svenska ingenjören och föraren på Bonneville. Hennes elektriska sidvagnsmotorcykel KillaJoule satte flera världsrekord och nådde 444,2 km/h. Bertil Sollenskog satte 2011 ett klassrekord med en Saab 96 på 177 km/h. Sverige har historisk närvaro genom flera amatörförare i olika klasser.

Kan vem som helst köra på Bonneville?

Ja, Bonneville Salt Flats är offentlig mark förvaltad av BLM och är öppen för besökare. För hastighetsförsök behöver man dock registrera sig hos Southern California Timing Association (SCTA) och uppfylla säkerhetskrav på fordonet. Speed Week är öppen för både amatörer och professionella förare med korrekt utrustade fordon.

Sammanfattning

Bonneville Salt Flats är världens mest ikoniska plats för landhastighetsrekord och har sedan 1914 varit hem för otaliga banbrytande försök. Saltöknen i Utah skapades när Lake Bonneville torkade ut för cirka 15 000 år sedan och täcker idag cirka 100 kvadratkilometer med upp till 1,5 meter tjockt saltlager. Historiska rekord inkluderar Sir Malcolm Campbells Blue Bird 1935 (484 km/h), Gary Gabelichs raketdrivna Blue Flame 1970 (1 014 km/h, det första över 1 000 km/h) och Dave Spanglers Turbinator II 2018 (810 km/h, snabbaste hjuldrivna). Det officiella absoluta världsrekordet sitter dock inte längre på Bonneville utan på Black Rock Desert i Nevada, där Andy Green körde Thrust SSC i 1 227 km/h och bröt ljudvallen 15 oktober 1997.

Bonneville Speed Week i mitten av augusti samlar omkring 500 fordon varje år, och svenska Eva Håkansson har varit en framstående deltagare med sin elektriska KillaJoule-motorcykel som satt flera världsrekord. Saltytan har dock försämrats sedan 1960-talet på grund av gruvverksamhet, och Speed Week har ställts in flera år (2014, 2015) på grund av otjänligt underlag. Den senaste tragedin var Chris Raschkes död i augusti 2024. Bonneville behåller dock sin position som världens mest demokratiska plats för hastighetsrekord, där både amatörer och professionella förare kan tävla i ett stort antal klasser. Med den växande elektriska motorsporten och fortsatta restaureringsförsök av saltytan ser framtiden ljus ut för Bonneville Salt Flats som platsen där människans drömmar om fart blir verklighet.