Vad är en cyberattack?
En cyberattack är ett försök att skada, störa eller få obehörig tillgång till datasystem, nätverk eller enheter. Angripare kan använda en rad olika metoder för att infiltrera ett system, inklusive skadlig programvara, nätfiske, ransomware och DDoS-attacker (Distributed Denial of Service).
Cyberattacker kan riktas mot både individer och organisationer, inklusive företag, myndigheter och infrastruktur. De drivs ofta av ekonomiska motiv, men kan också ha politiska eller ideologiska syften, exempelvis statssponsrad cyberkrigföring eller hacktivism.
Vad betyder cyberattack?
Begreppet cyberattack syftar på en riktad attack mot digitala system med avsikten att orsaka skada, stjäla data eller störa verksamheten. Cyberattacker kan utföras av enskilda hackare, organiserade cyberkriminella grupper eller statliga aktörer.
Dessa attacker har blivit allt vanligare i takt med att samhället blir mer digitaliserat och beroende av IT-system.
Exempel på typer av cyberattacker inkluderar:
- Phishing: Försök att lura individer att avslöja känslig information genom falska e-postmeddelanden eller webbplatser.
- Ransomware: Skadlig programvara som krypterar offrets data och kräver en lösensumma för att låsa upp den.
- DDoS-attacker: Överbelastningsattacker där angripare skickar en stor mängd trafik till en webbplats eller server för att göra den otillgänglig.
- Insiderhot: Hot som kommer inifrån organisationen, exempelvis genom anställda som missbrukar sina behörigheter.
Vad menas med cyberattack?
En cyberattack innebär en avsiktlig handling som syftar till att störa eller skada ett digitalt system eller nätverk. Det kan innebära allt från att stjäla känslig information till att orsaka avbrott i verksamheten genom överbelastning eller skadlig kod.
Konsekvenserna av en cyberattack kan vara omfattande och inkludera ekonomiska förluster, ett skadat rykte och juridiska problem.
Cyberattacker kan ha olika motiv, såsom:
- Ekonomiska motiv: Cyberkriminella som försöker tjäna pengar genom exempelvis bedrägerier eller utpressning.
- Politiska motiv: Statligt sponsrade attacker med syfte att spionera eller destabilisera andra länder.
- Personliga motiv: Individer som attackerar företag eller personer av personliga skäl, såsom hämnd eller ilska.
Hur går en cyberattack till? Steg för steg
I denna del förklarar vi hur en attack kan gå till. Det finns flera olika sätt att orsaka skada för privatpersoner eller företag, men de vanligaste brukar handla om lösensummor eller andra fördelar som krävs ut av angriparna.
1. Identifiering av mål
Angriparna väljer ett mål, exempelvis ett företag eller en individ, baserat på sårbarheter eller värdefulla data.
Konsekvens: Dåligt skyddade system löper större risk att bli måltavlor.
2. Infiltration
Angriparna försöker ta sig in genom metoder som nätfiske, sårbarheter i system eller brute-force-attacker.
Konsekvens: Obehörig åtkomst till känslig information.
3. Etablering av kontroll
De installerar skadlig kod eller bakdörrar för att säkra långsiktig åtkomst.
Konsekvens: Långvarig kontroll utan upptäckt kan leda till stora dataintrång.
4. Exfiltrering av data
Känslig information som kunddata eller affärshemligheter stjäls.
Konsekvens: Data kan användas för utpressning eller säljas vidare.
5. Utpressning eller sabotage
Angriparna kräver lösensumma, hotar att publicera data eller saboterar system.
Konsekvens: Ekonomiska förluster, skadat rykte och störd verksamhet.
Vilka verktyg och operativsystem används vid cyberattacker?
Cyberattacker utförs med hjälp av olika mjukvaror och operativsystem som är speciellt utformade för penetrationstester, nätverksexploatering och sårbarhetsanalyser. Här är några exempel på vanliga verktyg och operativsystem som används av både etiska hackare och cyberbrottslingar.
Vanliga mjukvaror vid cyberattacker:
- Metasploit Framework: Ett kraftfullt verktyg för penetrationstester som används för att identifiera och utnyttja sårbarheter i system.
- Nmap (Network Mapper): Ett nätverksskanningsverktyg som används för att upptäcka enheter och tjänster i ett nätverk, samt identifiera öppna portar.
- Wireshark: Ett verktyg för nätverksanalys som används för att snappa upp och analysera nätverkstrafik, vilket kan hjälpa angripare att få tillgång till känslig information.
- Aircrack-ng: Ett verktyg för att hacka trådlösa nätverk genom att bryta sig in i Wi-Fi-nätverk och knäcka krypteringsnycklar.
- John the Ripper: Ett populärt verktyg för lösenordsknäckning som använder brute-force och ordlistemetoder för att gissa lösenord.
- SQLmap: Ett automatiserat verktyg för att identifiera och utnyttja SQL-injektionssårbarheter i webbapplikationer.
- Hydra: Ett verktyg för att utföra brute-force-attacker mot olika protokoll som SSH, FTP och HTTP.
- Mimikatz: Används för att extrahera lösenord och autentiseringsuppgifter från Windows-system.
Notera! Dessa verktyg är i sig inte olagliga, och de används även av datasäkerhetsföretag och andra verksamheter. Även du som privatperson får använda dem i ditt egna hemnätverk.
Operativsystem som används vid cyberattacker:
- Kali Linux: Ett av de mest använda operativsystemen inom penetrationstestning och etisk hacking. Det innehåller hundratals förinstallerade verktyg för sårbarhetsanalys och penetrationstester.
- Parrot Security OS: Liknande Kali Linux men med fokus på integritet och anonymitet, samt en bred uppsättning verktyg för penetrationstester och digital forensik.
- BlackArch Linux: Ett operativsystem baserat på Arch Linux, med över 2 000 säkerhetsverktyg för penetrationstestning och forensisk analys.
- Windows: Trots att det främst är ett målsystem, används Windows också av angripare för att köra hackingverktyg som Mimikatz och PowerShell-baserade attacker.
- Tails OS: Ett operativsystem som körs från ett USB-minne och fokuserar på anonymitet och säkerhet, ofta använt av cyberkriminella för att dölja sina spår.
Dessa operativsystem används både av säkerhetsexperter för att testa och förbättra säkerheten, men också av illasinnade aktörer för att genomföra cyberattacker mot företag och privatpersoner.
Kända cyberattacker i Sverige
Sverige har drabbats av flera uppmärksammade cyberattacker genom åren, där företag och organisationer har blivit måltavlor för olika typer av angrepp. Nedan följer några av de mest omtalade fallen.
DDoS-attacken hos Nordea
I september 2024 utsattes Nordea för en omfattande DDoS-attack (Distributed Denial-of-Service), vilket ledde till tillfälliga störningar i deras digitala tjänster. Attacken syftade till att överbelasta bankens system, vilket resulterade i att kunder upplevde långsammare tjänster eller tillfälliga avbrott.
Nordea försäkrade att inga kunddata komprometterades under attacken, men incidenten väckte oro kring cybersäkerheten i banksektorn. Som svar på attacken stärkte Nordea sina försvarsmekanismer och investerade i avancerade övervakningssystem för att upptäcka framtida hot i ett tidigt skede.
Ransomware fallet hos Elektroskandia
Den 3 september 2024 drabbades Elektroskandia, en ledande distributör av elektriska produkter, av en omfattande ransomware-attack. Angriparna lyckades kryptera företagets IT-system, inklusive webbshopen, vilket gjorde det omöjligt att behandla beställningar.
Företaget tvingades tillfälligt stänga ner sin verksamhet och arbetade intensivt med cybersäkerhetsexperter för att återställa systemen. Enligt Elektroskandia krävde angriparna en lösensumma, men företaget valde att inte betala utan istället genomföra en omfattande säkerhetsåtgärd. Efter två veckor kunde de gradvis återuppta sin verksamhet.
Andra uppmärksammade cyberattacker i Sverige
Utöver attackerna mot Nordea och Elektroskandia har flera andra svenska organisationer drabbats av cyberattacker:
- Transportstyrelsens IT-läcka (2017): En av de mest allvarliga säkerhetsskandalerna i Sverige där känslig information om fordonsregister och militära fordon kom på avvägar efter outsourcing av IT-driften till ett utländskt företag.
- Coop (2021): En ransomware-attack mot en leverantör ledde till att Coop tvingades stänga sina butiker under flera dagar, då kassasystemen inte fungerade.
- Försvarsmakten (2022): Svenska Försvarsmakten utsattes för en misstänkt cyberattack där man misstänker att främmande aktörer försökte få tillgång till känslig information.
- EasyPark (2023): Parkeringsappen EasyPark drabbades av en cyberattack där kundinformation, inklusive personuppgifter och delar av betalningsinformation, exponerades. Företaget vidtog åtgärder och uppmanade kunderna att vara vaksamma mot bedrägerier.
- Tietoevry (2024): IT-tjänsteföretaget Tietoevry utsattes för en ransomware-attack som påverkade flera kunder inom olika branscher. Företaget arbetade snabbt för att återställa sina system och vidtog ytterligare säkerhetsåtgärder.
Kraftig ökning av nätbaserade attacker i Sverige
Enligt en rapport från Check Point Research (CPR), publicerad i oktober 2024, har antalet cyberattacker i Sverige ökat med 165 procent under det tredje kvartalet jämfört med samma period 2023. Denna ökning är den största i Europa och pekar på ett alltmer utsatt digitalt landskap.
De mest drabbade sektorerna i Sverige är:
- Utbildning och forskning
- Myndigheter och militär
- Hälso- och sjukvård
Rapporten visar att svenska organisationer i genomsnitt utsätts för 1 650 attacker per vecka, vilket innebär att cybersäkerhet blivit en allt viktigare prioritering. Globalt har antalet attacker ökat med 75 procent under samma period, och hårdvaruleverantörer är en av de mest utsatta branscherna med en ökning på 191 procent.
Vikten av lärdomar från tidigare attacker
Cyberattacker utgör en växande utmaning för både företag och privatpersoner i Sverige. Med fler attacker riktade mot utbildning, myndigheter och hälso- och sjukvårdssektorn är det avgörande att organisationer stärker sina cybersäkerhetsåtgärder.
Genom att dra lärdom av de senaste attackerna och följa rekommenderade säkerhetsåtgärder kan företag och myndigheter bättre skydda sig mot framtida hot.
FAQ – Vanliga frågor om cyberattacker
Hur skyddar man sig mot cyberattacker?
För att skydda sig mot cyberattacker bör man använda starka lösenord, aktivera tvåfaktorsautentisering, hålla mjukvaror uppdaterade och vara vaksam mot nätfiske. Regelbundna säkerhetskopior och användning av antivirusprogram är också viktiga skyddsåtgärder.
Vilka typer av cyberattacker är vanligast?
De vanligaste cyberattackerna inkluderar nätfiske (phishing), ransomware, DDoS-attacker, SQL-injektioner och lösenordsattacker genom brute-force.
Vilka är de vanligaste målen för cyberattacker?
Företag inom finans, hälso- och sjukvård samt myndigheter är ofta måltavlor för cyberattacker. Även privatpersoner kan drabbas genom identitetsstöld eller utpressningsprogram.
Vilka är konsekvenserna av en cyberattack?
Konsekvenserna kan vara allt från ekonomiska förluster och ryktesskador till rättsliga påföljder och förlust av kritisk data.
Vad ska man göra om man blir utsatt för en cyberattack?
Om du misstänker en cyberattack, bör du omedelbart isolera den drabbade enheten från nätverket, rapportera incidenten till IT-avdelningen eller en säkerhetsexpert och följa företagets eller myndighetens säkerhetsprotokoll.