Svenska stridsflygplan genom tiderna

Ett jaktflygplan är ett militärt flygplan byggt främst för luftstrid mot andra flygplan. Sverige har en av världens längsta obrutna traditioner av att utveckla egna jaktflygplan, från Saab 21 (1945) via Tunnan, Lansen, Draken och Viggen till dagens JAS 39 Gripen. Det svenska flygvapnet har idag cirka 90 till 100 operativa Gripen C/D och tar löpande emot 60 nya Gripen E mellan 2025 och 2030. Här är hela historien om svenska jaktflygplan, hur många stridsflygplan Sverige faktiskt har, och var de placerar sig jämfört med världens snabbaste flygplan.

Vad är ett jaktflygplan?

Ett jaktflygplan är ett stridsflygplan konstruerat huvudsakligen för att bekämpa andra flygplan i luften. Begreppet skiljs ofta från attackflygplan (byggda för markmål) och spaningsflygplan, men moderna stridsflygplan som JAS 39 Gripen är multiroll-plattformar som kombinerar jakt, attack och spaning i samma flygplan. Just denna mångsidighet är kärnan i den svenska stridsflygfilosofin sedan flera decennier.

Det som kännetecknar ett renodlat jaktflygplan är hög hastighet, snabb stigförmåga, god manövrerbarhet och beväpning optimerad för luftstrid: jaktrobotar och automatkanon. Svenska stridsflygplan har historiskt också haft ett särdrag som få andra länder prioriterat lika hårt: förmågan att operera från korta vägbaser istället för sårbara fasta flygbaser. Den principen löper som en röd tråd från 1950-talets Bas 60-system till dagens Gripen.

Svenska jaktflygplan genom tiderna

Sverige har sedan andra världskriget utvecklat en obruten kedja av egna jaktflygplan, något bara en handfull länder i världen klarat. Här är de viktigaste svenska stridsflygplanen i kronologisk ordning.

Saab 21: det första svenska stridsflygplanet

Saab 21 introducerades 1945 och var ett av Sveriges första moderna stridsflygplan med en mycket ovanlig design: dubbla stjärtbommar och en bakåtvänd tryckande propeller. Den drevs av en Daimler-Benz DB 605B-motor och nådde en toppfart på cirka 640 km/h. Den ovanliga konfigurationen gav fri sikt framåt och plats för tung beväpning i nosen: en 20 mm automatkanon och flera kulsprutor.

Den bakre propellern skapade dock ett allvarligt problem vid nödutskjutning, eftersom piloten riskerade att slungas in i propellern. Lösningen blev en av flyghistoriens tidiga katapultstolar, vilket gjorde Saab 21 till ett av de första serietillverkade flygplanen med denna säkerhetslösning. Saab 21 fick även en jetdriven efterföljare, Saab 21R, där propellermotorn ersattes med en de Havilland Goblin-jetmotor. Det gör Saab 21 till ett ovanligt exempel på ett flygplan som tillverkades i både propeller- och jetversion.

Saab 29 Tunnan: Sveriges första moderna jetjaktplan

Saab 29 Tunnan kom 1950 och fick sitt smeknamn av sin runda, tunnformade kropp. Flygande Tunnan var ett av Västeuropas tidigaste jetdrivna jaktflygplan och kunde passera ljudvallen i dykning. Den nådde en toppfart på cirka 1 060 km/h och var känd för sin goda manövrerbarhet. Tunnan tjänstgjorde från tidigt 1950-tal till slutet av 1960-talet och deltog även i FN-insatsen i Kongo på 1960-talet, ett av få tillfällen då svenska stridsflygplan använts i skarp internationell tjänst.

Saab 32 Lansen: allvädersflygplanet

Saab 32 Lansen kom i tjänst 1956 som ett tvåsitsigt flygplan med pilot och navigatör. Lansen drevs av en svensktillverkad licensversion av Rolls-Royce Avon och kunde flyga i över 1 100 km/h. Dess stora styrka var förmågan att operera i mörker och dåligt väder tack vare avancerad radar, vilket var ovanligt för sin tid. Lansen byggdes i tre huvudversioner: A 32A för attack, S 32C för spaning och J 32B för jakt. Attackversionen kunde bära robot 304, en tidig svensk sjömålsrobot.

Saab 35 Draken: Sveriges första överljudsplan

Saab 35 Draken var Sveriges första överljudsstridsflygplan och ett av flygvärldens mest särpräglade jaktflygplan. Dess unika dubbeldelta-vinge kombinerade en brant inre delta för lyftkraft vid låg fart med en flackare yttre delta för överljudsflygning. Draken drevs av en RM6C-motor (licensbyggd Rolls-Royce Avon) och nådde Mach 2. Draken var känd för sin ”kort parad”, en brant inbromsningsmanöver där piloten snabbt höjde nosen för att tvinga en förföljare att skjuta förbi.

Draken blev också en svensk exportframgång. Den såldes till Finland, Danmark och Österrike, där den tjänstgjorde ända in på 2000-talet. Österrike opererade Draken som sitt främsta jaktflygplan fram till 2005, vilket gjorde den till ett av de mest långlivade jaktflygplanen i sin generation. Draken byggdes i jaktversioner (J 35A till F), en spaningsversion (S 35E) och en tvåsitsig skolversion (Sk 35C).

Saab 37 Viggen: det mångsidiga enhetsflygplanet

Saab 37 Viggen introducerades 1971 och var byggt kring idén om ett enhetsflygplan som kunde anpassas för flera roller. Viggen hade en distinkt design med deltavinge och frammonterade canardvingar, vilket gav exceptionell manövrerbarhet och korta start- och landningssträckor, avgörande för Sveriges vägbasstrategi. Den drevs av en Volvo RM8-motor, en kraftigt modifierad licensversion av den civila Pratt & Whitney JT8D, med svenskutvecklad efterbrännkammare, och nådde Mach 2.

Viggen var tekniskt banbrytande och var ett av de första stridsflygplanen i världen med en integrerad flygdator för flygkontroll och vapensystem, samt ett tidigt datalänk-system för realtidskommunikation med markstationer. Den byggdes i attackversion (AJ 37), jaktversion (JA 37), och spaningsversioner (SF 37 och SH 37), och bar bland annat den svenskutvecklade RB 04-sjömålsroboten.

JAS 39 Gripen: dagens svenska stridsflygplan

JAS 39 Gripen är Sveriges nuvarande stridsflygplan och kombinerar Jakt, Attack och Spaning i en plattform, vilket bokstäverna JAS står för. JAS 39 Gripen introducerades operativt 1996 och är känt för sin avancerade elektronik, låga driftskostnad och förmåga att operera från korta vägbaser. Gripen drivs av en Volvo-motor och radarsystem från svenska leverantörer, och kan nå Mach 2. De senaste versionerna Gripen E och F har helt ny radar, längre räckvidd, kraftfullare motor och förbättrade system för elektronisk krigföring.

Hur många stridsflygplan har Sverige?

Hur många stridsflygplan Sverige har är en vanlig fråga, och svaret förändras i takt med att Gripen E levereras. Det svenska flygvapnet har idag cirka 90 till 100 operativa JAS 39 Gripen C/D fördelade på sex stridsflygdivisioner. Utöver dessa har Sverige beställt 60 helt nya Gripen E, där det första exemplaret enligt regeringens officiella information levererades till flygflottiljen F7 Såtenäs den 20 oktober 2025. Resterande Gripen E levereras successivt fram till 2030. Enligt uppgifter om svenska flygvapnet har Saab varit huvudleverantör av svenska stridsflygplan sedan 1942.

När alla leveranser är klara kommer Sverige att ha en flotta på runt 120 till 150 operativa stridsflygplan, beroende på hur många C/D som behålls parallellt med E. Det exakta antalet är delvis sekretessbelagt och varierar över tid på grund av underhåll, uppgraderingar och avveckling. Det kan jämföras med kalla krigets storhetstid runt 1960 då svenska flygvapnet hade cirka 1 000 flygplan och räknades som ett av världens största.

Sveriges flygflottiljer idag

De svenska stridsflygplanen är spridda på fyra aktiva flygflottiljer, en strategisk geografisk fördelning som minskar sårbarheten vid en konflikt.

Sedan oktober 2025 exporteras och leasas Gripen även till flera länder. Sverige och Ukraina undertecknade i oktober 2025 en avsiktsförklaring om upp till 150 Gripen E till Ukraina, och Gripen används eller beställs av bland andra Tjeckien, Ungern, Brasilien, Sydafrika och Thailand.

Världens snabbaste flygplan

Svenska jaktflygplan toppar vid Mach 2, men hur snabba är de jämfört med världens snabbaste flygplan? Världens snabbaste flygplan är NASA X-43, ett obemannat experimentplan som 2004 nådde Mach 9,6 (cirka 11 265 km/h) med en scramjetmotor. X-43 kunde inte starta själv utan bars upp av en B-52-bombare och sköts iväg med en raket innan scramjeten kunde aktiveras under bara några sekunder.

Det snabbaste bemannade jetdrivna flygplan som tagits i operativ tjänst är det amerikanska spaningsplanet Lockheed SR-71 Blackbird, som nådde Mach 3,3 (cirka 3 530 km/h) på höjder upp till nästan 26 000 meter. SR-71 designades av Lockheeds ”Skunk Works” under ledning av den svenskättade ingenjören Clarence ”Kelly” Johnson. Inget SR-71 sköts någonsin ner, trots många försök, eftersom piloterna helt enkelt kunde accelerera ifrån inkommande robotar. Det experimentella raketplanet North American X-15 flög ännu snabbare, Mach 6,7, men var en bemannad forskningsfarkost, inte ett operativt flygplan.

Att moderna jaktflygplan som Gripen, F-35 och F-22 inte slår SR-71:s gamla rekord är ett medvetet val. Sedan 1990-talet har stridsflygutvecklingen prioriterat smygteknik (stealth), sensorer och nätverksförmåga framför ren toppfart. En osynlig robot träffar målet oavsett hur snabbt målet flyger, så förmågan att inte upptäckas har blivit viktigare än förmågan att fly undan.

Den svenska stridsflygtraditionens framtid

Sverige är ett av få länder i världen som självständigt utvecklar och tillverkar avancerade jaktflygplan, en kedja som löpt obruten från Saab 21 1945 till Gripen E idag. Den svenska modellen bygger på att satsa på relativt få men teknologiskt avancerade och kostnadseffektiva flygplan istället för stora flottor, kombinerat med vägbasstrategin som gör flygvapnet svårt att slå ut.

Gripen E innebär att denna tradition fortsätter åtminstone till 2040-talet. På längre sikt undersöker Saab och Sverige nästa generations stridssystem, vilket sannolikt kombinerar bemannade flygplan med obemannade följeslagardrönare och artificiell intelligens. Frågan om Sverige ska fortsätta utveckla helt egna flygplan eller gå in i internationella samarbeten är en av de viktigaste framtidsfrågorna för svensk försvarsindustri.

Vanliga frågor om jaktflygplan

Vad är skillnaden mellan jaktflygplan och stridsflygplan?

Stridsflygplan är ett samlingsbegrepp för alla militära flygplan byggda för strid. Jaktflygplan är en undergrupp byggd specifikt för luftstrid mot andra flygplan. Moderna plan som JAS 39 Gripen är multiroll-stridsflygplan som kombinerar jakt, attack och spaning i samma plattform.

Hur många stridsflygplan har Sverige?

Sverige har idag cirka 90 till 100 operativa JAS 39 Gripen C/D fördelade på sex stridsflygdivisioner, plus 60 nya Gripen E som levereras 2025 till 2030. Totalt blir det runt 120 till 150 operativa stridsflygplan när alla leveranser är klara. Exakta siffror är delvis sekretessbelagda.

Vilket är världens snabbaste flygplan?

Världens snabbaste flygplan är NASA X-43, ett obemannat experimentplan som 2004 nådde Mach 9,6 (cirka 11 265 km/h). Det snabbaste bemannade flygplanet i operativ tjänst är SR-71 Blackbird på Mach 3,3.

Vilket var Sveriges första jetdrivna stridsflygplan?

Sveriges första jetdrivna stridsflygplan var Saab 21R, en jetversion av propellerdrivna Saab 21 där motorn ersattes med en de Havilland Goblin-jetmotor. Det första svenska flygplanet konstruerat som jetplan från grunden var Saab 29 Tunnan.

Vilket svenskt jaktflygplan var först att flyga i överljudsfart?

Saab 35 Draken var Sveriges första överljudsstridsflygplan och nådde Mach 2. Dess unika dubbeldelta-vinge gav både god lyftkraft vid låg fart och hög överljudsprestanda.

Tillverkar Sverige fortfarande egna stridsflygplan?

Ja, Sverige är ett av få länder som självständigt utvecklar och tillverkar avancerade stridsflygplan. Saab har varit huvudleverantör sedan 1942, och den senaste modellen JAS 39 Gripen E levereras till flygvapnet från 2025.

Varför kan svenska jaktflygplan landa på vägar?

Förmågan att operera från korta vägbaser har varit en central del av svensk försvarsstrategi sedan 1950-talet. Genom att sprida flygplanen på tillfälliga vägbaser istället för fasta flygbaser blir flygvapnet mycket svårare att slå ut i ett första anfall. Gripen är specialkonstruerad för detta.

Vilka länder använder svenska Gripen?

Förutom Sverige används eller beställs JAS 39 Gripen av bland andra Tjeckien, Ungern, Brasilien, Sydafrika och Thailand. I oktober 2025 undertecknade Sverige och Ukraina en avsiktsförklaring om upp till 150 Gripen E till Ukraina.

Sammanfattning

Svenska jaktflygplan utgör en av världens längsta obrutna utvecklingstraditioner, från Saab 21 (1945) via Tunnan, Lansen, Draken och Viggen till dagens JAS 39 Gripen. Varje generation har drivits av Sveriges behov av att självständigt kunna försvara sitt luftrum, ofta med tekniska särdrag som dubbeldelta-vingen på Draken eller Viggens vägbasförmåga.

Idag har Sverige cirka 90 till 100 operativa Gripen C/D och tar emot 60 nya Gripen E mellan 2025 och 2030. Även om svenska jaktflygplan toppar vid Mach 2, långt under världens snabbaste flygplan NASA X-43 (Mach 9,6) eller spaningsplanet SR-71 (Mach 3,3), bygger den svenska styrkan på mångsidighet, kostnadseffektivitet och vägbasstrategi snarare än ren toppfart. Med Gripen E fortsätter den svenska stridsflygtraditionen åtminstone till 2040-talet.