Polisbilar i Sverige – från Volvo Amazon till högteknologiska utryckningsfordon
Svenska polisbilar har genomgått en imponerande utveckling under de senaste 100 åren. Från att ha varit enkla personbilar med siren på taket har de förvandlats till rullande teknikcentraler med avancerade kameror, kommunikationssystem och kraftfulla motorer.
Polisbilen är i dag en avgörande del av polisens arbete – ett verktyg som gör skillnad i vardagen, både vid utryckningar och vid rutinuppdrag. I den här artikeln går vi igenom hur de svenska polisbilarna har utvecklats från dåtidens enkla fordon till dagens avancerade utryckningsbilar.
Fordon med historia – så såg de första polisbilarna ut
De första polisbilarna var egentligen bara ommålade vanliga personbilar, ofta utan någon särskild extrautrustning. Det var först under 1950- och 60-talen som polisbilar började få särskilda radioenheter och annan utrustning för kommunikation. Volvo Amazon och senare 140- och 240-serien blev snabbt favoriter tack vare sin pålitlighet och robusta konstruktion.
Utrustningen var minimal – en fastmonterad radio, takmonterat blåljus och ibland förstärkta stolar och fjädring. Trots detta innebar de ett stort kliv framåt för polisens mobilitet och effektivitet. Under 1980- och 90-talen blev fordonen mer tekniska, men det är först under 2000-talet som vi sett en explosion av digitalisering i polisbilarna.
Tidigare och nuvarande bilmodeller som använts som polisbilar i Sverige
Under årens lopp har Polismyndigheten använt en rad olika bilmodeller beroende på behov, terräng, teknik och tillgänglighet. Här är några av de mest använda modellerna:
- Volvo Amazon: En av de tidigaste modellerna i polisens tjänst på 1950–60-talet
- Volvo 140- och 240-serien: Blev standardfordon under flera decennier tack vare sin robusthet
- Saab 900 och Saab 9-5: Vanliga under 80- och 90-talet, särskilt i södra Sverige
- Ford Mondeo: Användes under 2000-talet, särskilt för trafikövervakning
- BMW 5-serie (530d): Inköptes som höghastighetsfordon med stark motor
- Volkswagen Passat: Förekom som civilspaningsbil och trafikbil
- Volvo XC70: Populär under 2010-talet i både stad och landsbygd
- Volvo XC60: Nuvarande modell i aktiv tjänst, används brett inom hela landet
- Volvo V90: Den mest förekommande moderna polisbilen med hög prestanda och avancerad teknik
- Volvo XC90: Används främst för transporter, hundpatruller och specialuppdrag
Polismuseet i Stockholm – där du kan se svenska polisbilar på nära håll
Vill du se hur svenska polisbilar sett ut genom tiderna finns det en plats som är särskilt värd ett besök: Polismuseet i Stockholm. Museet ligger på Gärdet, inte långt från Tekniska museet, och är öppet för både barn och vuxna som är nyfikna på polisens arbete, utrustning och historia.
Bland utställningarna finns flera fordon som har använts av svensk polis, från äldre patrullbilar till motorcyklar och specialfordon. Här kan du se hur bilarna såg ut förr – med sirener på taket, svartvita karosser och enkel inredning – och jämföra med dagens mer tekniska och robusta fordon.
Polismuseet visar inte bara fordon utan även:
- Uniformer och utrustning från olika epoker
- Dokumentation om stora svenska brott och insatser
- Utställningar om polisens roll i samhället
För barn finns interaktiva delar där de kan klä ut sig, prova på olika roller och till och med “köra” en liten polisbil i lekmiljö.
Museet är inte enbart till för att visa upp nostalgi – det har också ett tydligt pedagogiskt syfte. Besökarna får en djupare förståelse för hur polisens arbete har förändrats, vilka metoder som används i dag, och hur tekniken – inklusive fordonen – blivit en allt viktigare del av yrket.
Vill du se en Volvo Amazon i full tjänstutrustning eller förstå hur en polisbil såg ut på 80-talet? Då är Polismuseet ett självklart resmål.
Vad moderna polisbilar kan göra – mer än bara köra
Polisbilen är inte längre bara ett färdmedel, utan ett verktyg med flera funktioner. I dagens fordon finns avancerad teknik som hjälper polisen att utföra sitt arbete effektivt, säkert och uppkopplat mot resten av organisationen.
Exempel på modern teknolgi som används i svenska polisbilar:
- 360-graders kamera: Ger full översikt över omgivningen
- Automatisk nummerplåtsavläsning (ANPR): Identifierar fordon i realtid
- Krypterad kommunikationsradio: För direktkontakt med ledningscentralen
- Fordonspositionering via GPS: Gör det lätt att lokalisera patruller
- Skyddad dataenhet: Möjliggör sökningar och rapportering på plats
Denna utrustning är avgörande vid allt från trafikstopp till större insatser, och gör varje polisbil till en förlängning av polisstationen.
Elbilar och hybridmodeller i polisbilar – framtid eller utopi?
Elektrifieringen av bilflottor pågår över hela den offentliga sektorn, men för Polismyndigheten har steget till helt eldrivna polisbilar varit mer försiktigt. Än så länge används främst mildhybrider, där elmotorn bara hjälper till vid acceleration och inte driver bilen helt.
Det har funnits pilotprojekt med eldrivna fordon inom svensk polis, men dessa har främst rört administrativa syften – inte utryckning eller patrullering. De största hindren handlar om räckvidd, laddtider och begränsad prestanda vid höga hastigheter eller i krävande terräng.
Polisen ställer mycket höga krav på fordonens tillförlitlighet, och dagens elbilar är inte fullt ut anpassade för exempelvis:
- Dygnet-runt-användning utan paus för laddning
- Tung extrautrustning som drar el, exempelvis kameror och dataterminaler
- Hög belastning i alla väderförhållanden
Utvecklingen går dock snabbt, och i framtiden kan vi mycket väl se laddhybrider eller eldrivna polisbilar med längre räckvidd och kortare laddtider som tar plats i flottan.
Specialfordon – när vanliga polisbilar inte räcker till
Alla polisbilar är inte byggda för patrullering. Inom svensk polis finns en rad specialfordon som fyller specifika roller och uppdrag. Dessa fordon är ofta skräddarsydda för sitt ändamål, både vad gäller utrustning och utformning.
Exempel på specialfordon som används i Sverige:
- Hundbilar med klimatanpassade burar och separat ventilation
- MC-fordon för trafikövervakning i tät stadstrafik eller vid evenemang
- Teknikbilar som används vid brottsplatsundersökningar och bevisinsamling
- Insatsfordon som är större och mer robusta, ibland med lätt pansarskydd
- Fordon för bombskydd med specialutrustning och tekniker ombord
- Transportbussar vid demonstrationer, idrottsevenemang och massförflyttningar
Dessa fordon är inte lika vanliga i trafikbilden, men de spelar en avgörande roll när situationen kräver det.
Hållbarhet och miljöpåverkan – polisens väg mot grönare transporter
Samtidigt som trygghet och effektivitet är i fokus för polisens fordon, har också miljökraven blivit allt mer påtagliga. Offentlig verksamhet i Sverige omfattas ofta av krav på att minska utsläpp, optimera bränsleförbrukning och ta ansvar för klimatpåverkan. Polisen är inget undantag.
De senaste åren har därför flera åtgärder genomförts:
- Övergång till mildhybrider i alla nya Volvomodeller
- Effektivare dieselmotorer med lägre utsläpp
- Ecodriving-utbildningar för förare inom myndigheten
- Klimatkompensation vid upphandling och drift av vissa fordon
Det finns också långsiktiga mål om att minska CO₂-utsläppen från hela polisens fordonsflotta. Även om eldrift ännu inte är redo för patrullverksamhet, är det tydligt att framtidens polisbilar inte bara ska vara snabba och säkra – de ska också vara hållbara.
Så snabba är svenska polisbilar
Polisbilar i Sverige måste kunna köra snabbt men också säkert. Det innebär att prestanda är en viktig faktor när fordon upphandlas. Polisbilar testas noggrant innan de tas i bruk – bromsförmåga, acceleration, kurvtagning och stabilitet är lika viktiga som toppfarten.
Volvo V90 T6 AWD är en av de snabbaste modellerna i tjänst med en topphastighet på 250 km/h. Även XC60, som används i både stadsmiljö och på landsväg, klarar över 220 km/h. Äldre BMW- och Fordmodeller som tidigare använts i trafiken kunde också nå upp till 250 km/h.
Men polisen kör inte snabbt i onödan. Utryckningskörning sker med stor försiktighet och under strikt regelverk. Här kan du se ett kort klipp från Dagens Industri där bland annat farten testas:
Vad händer med gamla polisbilar?
När en polisbil har tjänat klart tas den ur drift. Livslängden varierar, men i regel sker det vid omkring 25 000–30 000 körda mil. Innan den lämnar polisens ägo avrustas bilen helt. Utrustning som sirener, radiokommunikation, dekaler och särskild teknik tas bort.
Därefter kan bilen gå vidare till:
- Auktioner för privatpersoner: Efter total avrustning
- Utbildningsändamål inom polisen: Används för övningar
- Reservdelshantering: Plockas isär för att serva andra fordon
- Skrotning: Om fordonet inte anses återanvändbart
Det är alltså inte ovanligt att tidigare polisbilar dyker upp på begagnatmarknaden, ofta med hög körsträcka men väl underhållna.
Hur många hästkrafter har en polisbil?
De flesta svenska polisbilar har mellan 235 och 300 hästkrafter, beroende på modell och drivlina. Volvo XC60 B5 AWD har exempelvis 235 hk i sin dieselvariant, medan V90 B6 AWD med bensinmotor når upp till 300 hk.
Det är inte bara motorns styrka som spelar roll. Kombinationen av fyrhjulsdrift, mildhybridsystem och automatlåda gör bilarna både kraftfulla och responsiva. Det är viktigt vid utryckningar där acceleration från stillastående eller körning i tuff terräng krävs.
Varför polisbilar fortsätter att utvecklas
Polisbilar är inte bara fordon – de är en direkt förlängning av polisens förmåga att skydda, ingripa och förebygga. I takt med att samhället förändras och brottsligheten blir mer komplex, måste också polisens utrustning hänga med. En modern polisbil måste kunna hantera allt från att jaga stulna fordon till att användas som skydd vid demonstrationer, och samtidigt fungera som ett kontor på hjul.
Den tekniska utvecklingen har gjort stor skillnad. Funktioner som 360-graders kamera, digitala kartverktyg och uppkoppling mot polisens datasystem gör arbetet både effektivare och säkrare. Samtidigt är det tydligt att det mänskliga i polisyrket – bedömningen, närvaron och omdömet – inte kan ersättas, men väl förstärkas med rätt verktyg.
FAQ – Vanliga frågor
Här svarar vi på de vanligaste funderingarna om svenska polisbilar.
Hur många polisbilar finns det i Sverige?
Det finns i dag omkring 1 800 aktiva polisbilar i Sverige. Det inkluderar både målade och civila fordon. Flottan förändras ständigt – gamla fordon avvecklas, nya levereras, och vissa bilar omklassificeras beroende på uppdrag.
Vilka polisbilar har 360-kamera?
Volvo V90 och XC60 i de senaste versionerna är utrustade med en 360-graders kamera, vilket förbättrar sikten och säkerheten runt fordonet.
Vad har polisbilar för motorer?
Polisbilar har vanligtvis 2,0-liters turbomotorer, ofta som mildhybrider. Både diesel och bensin förekommer, med effekt mellan 235 och 300 hästkrafter.
När kommer nya polisbilar?
Polismyndigheten har ett avtal som sträcker sig till 2028 och omfattar leverans av minst 2 200 nya fordon. Dessa levereras successivt och ersätter äldre modeller.
Hur många polisbilar finns det i Stockholm?
Stockholms län har i genomsnitt mellan 40 och 50 aktiva polisbilar i trafik dagligen. Vid större händelser kan antalet öka kraftigt genom förstärkning från andra enheter.