Så har svenska polisbilar utvecklats

Svenska polisbilar är idag i huvudsak Volvo XC60 och Volvo V90, efter att Polismyndigheten och Volvo Car Sverige signerat ett avtal om 2 200 nya bilar. Avtalet undertecknades 2020, de första bilarna levererades från 2021 och leveranserna sträcker sig över ungefär åtta år fram till slutet av 2020-talet. Volvo XC60 B5 AWD är en dieseldriven mildhybrid på 235 hästkrafter som utgör cirka 75 procent av upphandlingen och används främst inom ingripandeverksamheten, medan Volvo V90 B6 AWD är en bensindriven mildhybrid på 300 hästkrafter som främst går till trafikpolisen. Priset ligger på omkring 750 000 kronor per bil, och Volvos nya hastighetsspärr på 180 km/h har tagits bort för polisens utryckningsfordon. Det finns idag omkring 1 800 aktiva polisbilar i Sverige. Polisbilen har utvecklats från enkla ommålade personbilar på 1950-talet till dagens rullande teknikcentraler med 360-graderskamera, automatisk nummerplåtsavläsning (ANPR) och krypterad kommunikation. Det här är hela genomgången av svenska polisbilar: historien, modellerna, tekniken, hästkrafterna och vad som händer med bilarna när de tjänat klart.

Svenska polisbilar idag: Volvo XC60 och V90

Sveriges polisbilar är idag i huvudsak två Volvo-modeller, efter en omfattande upphandling där 100 poliser deltog i praktiska tester och arbetsmiljöutvärderingar. Polismyndigheten och Volvo Car Sverige skrev under ett avtal om 2 200 nya bilar, och enligt Volvo Cars officiella pressmeddelande ingår även serviceavtal och reparationer genom Svensk Volvohandel. De första bilarna började levereras 2021 och utrullningen sträcker sig över ungefär åtta år.

De två huvudmodellerna fyller olika roller. Volvo XC60 B5 AWD är en dieseldriven mildhybrid på 235 hästkrafter och utgör cirka 75 procent av upphandlingen. Den används främst inom ingripandeverksamheten, alltså de patrullerande bilar som rycker ut på larm. Volvo V90 B6 AWD är en bensindriven mildhybrid på 300 hästkrafter som främst går till trafikpolisen, där den högre prestandan behövs. Priset ligger på omkring 750 000 kronor per bil. En viktig detalj är att Volvos nya generella hastighetsspärr på 180 km/h, som införts på alla nya Volvobilar, har tagits bort just för polisens utryckningsfordon.

Polisbilens historia i Sverige

Svenska polisbilar har genomgått en imponerande utveckling under det senaste århundradet. De första polisbilarna var egentligen bara ommålade vanliga personbilar, ofta utan särskild extrautrustning. Det var först under 1950- och 60-talen som polisbilar började få särskilda radioenheter och annan kommunikationsutrustning. Volvo Amazon och senare 140- och 240-serien blev snabbt favoriter tack vare sin pålitlighet och robusta konstruktion.

Utrustningen var minimal i början: en fastmonterad radio, takmonterat blåljus och ibland förstärkta stolar och fjädring. Trots detta innebar bilarna ett stort kliv framåt för polisens mobilitet och effektivitet. Under 1980- och 90-talen blev fordonen mer tekniska, men det är först under 2000-talet som digitaliseringen verkligen exploderat i polisbilarna. För djupare information om svensk fordonshistoria finns Monc:s artikel om Stridsfordon 90.

Bilmodeller som använts som polisbilar i Sverige

Under årens lopp har Polismyndigheten använt en rad olika bilmodeller beroende på behov, terräng, teknik och tillgänglighet. Polisen har kört Volvo sedan länge, men en nyhet i den senaste upphandlingen är att SUV-modellen XC60 finns med, vilket innebär att polisen nu kör Volvosuv. Här är några av de mest använda modellerna genom tiderna.

Volvo Amazon var en av de tidigaste modellerna i polisens tjänst på 1950- och 60-talet, och 140- och 240-serien blev standardfordon under flera decennier tack vare sin robusthet. Saab 900 och 9-5 var vanliga under 80- och 90-talet, särskilt i södra Sverige, medan Ford Mondeo och BMW 5-serie användes på 2000-talet för trafikövervakning respektive som höghastighetsfordon. Volvo XC70 var populär under 2010-talet innan dagens XC60 och V90 tog över.

Modern teknik i svenska polisbilar

En modern polisbil är inte längre bara ett färdmedel, utan ett verktyg med flera funktioner och i praktiken ett kontor på hjul. Mycket kraft lades vid upphandlingen på att föra in modern teknik i bilarna. I dagens fordon finns avancerad teknik som hjälper polisen att utföra sitt arbete effektivt, säkert och uppkopplat mot resten av organisationen. Tekniken är avgörande vid allt från trafikstopp till större insatser.

Bland den moderna tekniken i svenska polisbilar finns en 360-graderskamera som ger full översikt över omgivningen, automatisk nummerplåtsavläsning (ANPR) som identifierar och läser av registreringsskyltar i realtid, samt en avancerad hastighetsradar. Bilarna har också krypterad kommunikationsradio för direktkontakt med ledningscentralen, fordonspositionering via GPS och en skyddad dataenhet som möjliggör sökningar och rapportering på plats. Dessutom har de vanliga moderna säkerhetsfunktioner som filhållningsassistans och autobroms. För djupare information om digital säkerhet finns Monc:s artikel om hur cyberattacker fungerar.

Hur många hästkrafter har en polisbil?

De flesta svenska polisbilar har mellan 235 och 300 hästkrafter beroende på modell och drivlina. Volvo XC60 B5 AWD har 235 hästkrafter i sin dieselvariant, medan Volvo V90 B6 AWD med bensinmotor når upp till 300 hästkrafter. Det är inte bara motorns styrka som spelar roll, utan kombinationen av fyrhjulsdrift (AWD), mildhybridsystem och automatlåda som gör bilarna både kraftfulla och responsiva.

Polisbilar i Sverige måste kunna köra snabbt men framför allt säkert, och prestanda är därför en viktig faktor vid upphandling. Bilarna testas noggrant innan de tas i bruk, där bromsförmåga, acceleration, kurvtagning och stabilitet är lika viktiga som toppfart. En viktig praktisk skillnad mot vanliga konsumentbilar är att Volvos generella hastighetsspärr på 180 km/h har tagits bort för polisens utryckningsfordon. Polisen kör dock inte snabbt i onödan, utan utryckningskörning sker under strikt regelverk och med stor försiktighet.

Polismuseet i Stockholm

Vill du se hur svenska polisbilar sett ut genom tiderna är Polismuseet i Stockholm väl värt ett besök. Museet ligger på Gärdet, inte långt från Tekniska museet, och är öppet för både barn och vuxna som är nyfikna på polisens arbete, utrustning och historia. Bland utställningarna finns flera fordon som använts av svensk polis, från äldre patrullbilar till motorcyklar och specialfordon.

Här kan du se hur bilarna såg ut förr, med sirener på taket, svartvita karosser och enkel inredning, och jämföra med dagens mer tekniska och robusta fordon. Polismuseet visar inte bara fordon utan även uniformer och utrustning från olika epoker, dokumentation om stora svenska brott och insatser samt utställningar om polisens roll i samhället. För barn finns interaktiva delar där de kan klä ut sig och prova olika roller. Museet har ett tydligt pedagogiskt syfte och ger besökarna en djupare förståelse för hur polisens arbete förändrats över tid.

Elbilar och hybridmodeller i polisens flotta

Elektrifieringen av bilflottor pågår över hela den offentliga sektorn, men för Polismyndigheten har steget till helt eldrivna polisbilar varit försiktigt. Än så länge används främst mildhybrider, där elmotorn bara hjälper till vid acceleration och inte driver bilen helt. Det har funnits pilotprojekt med eldrivna fordon inom svensk polis, men dessa har främst rört administrativa syften snarare än utryckning eller patrullering. Tidigare testade svensk polis den eldrivna Nissan Leaf, men valde att skriva avtalet med Volvo istället.

De största hindren för helt eldrivna patrullbilar handlar om räckvidd, laddtider och tillgänglighet dygnet runt. Polisen ställer mycket höga krav på fordonens tillförlitlighet, och en patrullbil måste kunna användas dygnet runt utan paus för laddning, klara tung extrautrustning som drar el (kameror och dataterminaler) samt fungera under hög belastning i alla väderförhållanden. En komplicerande faktor är att Volvo fasar ut sina förbränningsmotorer: den nya generationen XC60 går mot eldrift, vilket innebär att polisens framtida flotta sannolikt kommer att elektrifieras successivt. För djupare information om elbilars utveckling finns Monc:s artikel om Volvo EM90 och Volvos elbilssatsning.

Specialfordon inom svensk polis

Alla polisbilar är inte byggda för patrullering. Inom svensk polis finns en rad specialfordon som fyller specifika roller och uppdrag, ofta skräddarsydda både vad gäller utrustning och utformning. Dessa fordon är inte lika vanliga i trafikbilden, men de spelar en avgörande roll när situationen kräver det.

Bland specialfordonen finns hundbilar med klimatanpassade burar och separat ventilation, motorcyklar för trafikövervakning i tät stadstrafik eller vid evenemang, och teknikbilar som används vid brottsplatsundersökningar och bevisinsamling. Det finns också insatsfordon som är större och mer robusta, ibland med lätt skydd, fordon för bombskydd med specialutrustning och tekniker ombord, samt transportbussar som används vid demonstrationer, idrottsevenemang och massförflyttningar.

Vad händer med gamla polisbilar?

När en polisbil har tjänat klart tas den ur drift, vilket i regel sker vid omkring 25 000 till 30 000 körda mil. Innan bilen lämnar polisens ägo avrustas den helt: utrustning som sirener, radiokommunikation, dekaler och särskild teknik tas bort. Detta är en säkerhetsåtgärd för att förhindra att avancerad polisteknik hamnar i orätta händer.

Därefter kan bilen gå vidare till flera olika öden. Vanligast är försäljning på auktioner för privatpersoner efter total avrustning, men bilar kan också användas för utbildningsändamål inom polisen, plockas isär för reservdelshantering för att serva andra fordon, eller skrotas om fordonet inte anses återanvändbart. Det är alltså inte ovanligt att tidigare polisbilar dyker upp på begagnatmarknaden, ofta med hög körsträcka men väl underhållna. För djupare information om bilars livslängd finns Monc:s artikel om världens mest sålda bil och dess hållbarhet.

Hållbarhet och miljöpåverkan

Samtidigt som trygghet och effektivitet är i fokus för polisens fordon har miljökraven blivit allt mer påtagliga. Offentlig verksamhet i Sverige omfattas ofta av krav på att minska utsläpp, optimera bränsleförbrukning och ta ansvar för klimatpåverkan, och polisen är inget undantag. Valet av mildhybrider i hela den nya Volvoflottan är en del av denna utveckling.

De senaste åren har flera åtgärder genomförts, bland annat övergång till mildhybrider i alla nya Volvomodeller, effektivare dieselmotorer med lägre utsläpp, ecodriving-utbildningar för förare inom myndigheten samt klimatkompensation vid upphandling och drift av vissa fordon. Det finns långsiktiga mål om att minska koldioxidutsläppen från hela polisens fordonsflotta. Även om eldrift ännu inte är fullt redo för patrullverksamhet är det tydligt att framtidens polisbilar inte bara ska vara snabba och säkra, utan också hållbara.

Vanliga frågor om svenska polisbilar

Hur många polisbilar finns det i Sverige?

Det finns idag omkring 1 800 aktiva polisbilar i Sverige, vilket inkluderar både målade och civila fordon. Flottan förändras ständigt eftersom gamla fordon avvecklas, nya levereras och vissa bilar omklassificeras beroende på uppdrag. Polismyndigheten köper successivt in 2 200 nya Volvo enligt det aktuella avtalet.

Vilken bil använder svenska polisen?

Svenska polisen använder idag främst Volvo XC60 och Volvo V90. XC60 B5 AWD (diesel mildhybrid, 235 hk) används i ingripandeverksamheten och utgör cirka 75 procent av avtalet, medan V90 B6 AWD (bensin mildhybrid, 300 hk) främst går till trafikpolisen. Avtalet omfattar totalt 2 200 bilar.

Hur många hästkrafter har en polisbil?

Svenska polisbilar har mellan 235 och 300 hästkrafter beroende på modell. Volvo XC60 B5 AWD har 235 hästkrafter (diesel) och Volvo V90 B6 AWD har 300 hästkrafter (bensin). Båda är mildhybrider med fyrhjulsdrift och automatlåda, vilket ger god acceleration vid utryckning.

Vad kostar en polisbil?

En svensk polisbil kostar omkring 750 000 kronor per styck enligt uppgifter kring Volvo-avtalet. I priset ingår den avancerade tekniska utrustningen som 360-graderskamera, ANPR och radar, samt serviceavtal och reparationer genom Svensk Volvohandel. Det exakta totala värdet på upphandlingen har inte offentliggjorts.

Hur fort får en polisbil köra?

Polisens utryckningsfordon undantas från Volvos generella hastighetsspärr på 180 km/h som annars gäller alla nya Volvobilar. Vid utryckning får polisen överskrida hastighetsgränser när det är nödvändigt, men körningen sker under strikt regelverk och med stor försiktighet. Polisen kör inte snabbt i onödan.

Vilka polisbilar har 360-kamera?

Volvo V90 och XC60 i de senaste versionerna är utrustade med en 360-graderskamera, vilket förbättrar sikten och säkerheten runt fordonet. Kameran ger föraren full översikt över omgivningen, vilket är värdefullt både vid trånga parkeringssituationer och vid insatser.

Vad händer med gamla polisbilar?

Gamla polisbilar tas ur drift vid omkring 25 000 till 30 000 mil och avrustas helt: sirener, radio, dekaler och teknik tas bort. Därefter säljs de ofta på auktion till privatpersoner, används för utbildning inom polisen, plockas isär för reservdelar eller skrotas. Tidigare polisbilar dyker därför upp på begagnatmarknaden.

Var kan jag se gamla svenska polisbilar?

Polismuseet i Stockholm, beläget på Gärdet nära Tekniska museet, visar svenska polisbilar genom tiderna. Där finns äldre patrullbilar, motorcyklar och specialfordon tillsammans med uniformer, utrustning och dokumentation om polisens historia. Museet är öppet för både barn och vuxna.

Använder svenska polisen elbilar?

Svenska polisen använder främst mildhybrider, inte helt eldrivna bilar, för patrullverksamhet. Pilotprojekt med elbilar har mest rört administrativa syften. Hindren handlar om räckvidd, laddtider och behovet av dygnet-runt-drift. I takt med att Volvo fasar ut förbränningsmotorer väntas dock flottan elektrifieras successivt.

När kommer nya polisbilar?

Polismyndigheten har ett avtal med Volvo om 2 200 nya fordon som levereras successivt från 2021 och cirka åtta år framåt mot slutet av 2020-talet. Bilarna ersätter äldre modeller löpande. Eftersom Volvo fasar ut förbränningsmotorer kan framtida upphandlingar komma att fokusera på eldrivna alternativ.

Sammanfattning

Svenska polisbilar har utvecklats från enkla ommålade personbilar på 1950-talet till dagens avancerade utryckningsfordon. Idag domineras flottan av Volvo XC60 och V90 efter ett avtal om 2 200 bilar som Polismyndigheten och Volvo Car Sverige signerade 2020. Volvo XC60 B5 AWD (diesel mildhybrid, 235 hk) utgör cirka 75 procent av upphandlingen och används i ingripandeverksamheten, medan Volvo V90 B6 AWD (bensin mildhybrid, 300 hk) främst går till trafikpolisen. Varje bil kostar omkring 750 000 kronor, och Volvos generella hastighetsspärr på 180 km/h har tagits bort för utryckningsfordonen.

Modern polisbilsteknik inkluderar 360-graderskamera, automatisk nummerplåtsavläsning (ANPR), radar, krypterad kommunikation och GPS, vilket gör bilen till ett kontor på hjul. Sverige har idag omkring 1 800 aktiva polisbilar, och varje bil tjänar i regel till omkring 25 000 till 30 000 mil innan den avrustas och säljs, återanvänds eller skrotas. Övergången till helt eldrivna polisbilar går försiktigt på grund av krav på räckvidd och dygnet-runt-drift, men i takt med att Volvo fasar ut förbränningsmotorer väntas flottan elektrifieras successivt. Vill man se polisbilshistorien på nära håll är Polismuseet på Gärdet i Stockholm ett självklart resmål.