”Vill inte jobba” – en ny trend eller ett tecken på förändrade värderingar?

Arbetsmarknaden i Sverige genomgår stora förändringar som påverkar både unga och äldre arbetstagare. Många arbetsgivare upplever att ungdomar inte vill arbeta i samma utsträckning som förr, samtidigt som vuxna mitt i karriären söker nya yrken eller lugnare jobb. Är detta en verklig ovilja att arbeta, eller handlar det snarare om förändrade värderingar och prioriteringar?

Den här artikeln analyserar de främsta orsakerna bakom dessa trender. Vi undersöker vad studier och statistik säger om ungas inställning till arbete, varför vuxna byter karriär eller söker sig bort från stressiga jobb, samt hur svenskarnas syn på arbete har förändrats. Avslutningsvis granskar vi söktrender för att se hur de speglar utvecklingen på arbetsmarknaden.

Är unga verkligen ovilliga att arbeta?

Det finns en utbredd uppfattning att dagens ungdomar är mindre villiga att arbeta eller ”ta i” på jobbet. Många arbetsgivare vittnar om att unga anställda ställer högre krav på balans och flexibilitet. En del menar att unga är ”för bekväma” och inte vill jobba sena kvällar, helger eller ta jobb med låg status. Samtidigt visar studier att unga svenskar arbetar i högre utsträckning än EU-genomsnittet och är lika nöjda med sina jobb som äldre.

Vad som däremot skiljer dagens unga från tidigare generationer är vad de värdesätter i ett arbete. De är mer selektiva och strävar efter rätt jobb, inte bara vilket som helst. En majoritet vill ha trygghet och trivsel framför status och hög lön. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten i Sverige hög, vilket gör att många unga får svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. De vill arbeta, men de vill göra det på sina egna villkor.

Mitt i karriären – varför vill så många byta jobb?

Bland vuxna ser vi en annan trend – många söker sig bort från sina nuvarande jobb, antingen för att byta karriär eller för att hitta en lugnare arbetsvardag. Undersökningar visar att mer än hälften av alla svenskar vill byta yrke, bransch eller sektor någon gång under sitt resterande arbetsliv.

En stor faktor bakom detta är stress och utmattning. Sverige har sett en kraftig ökning av stressrelaterade sjukskrivningar de senaste åren, och arbetsbelastningen upplevs som hög i många yrken. Många vill hitta en balans mellan arbete och fritid och väljer därför att byta till mindre krävande jobb, gå ner i arbetstid eller starta eget.

Det har också blivit vanligare att successivt minska sin arbetstid inför pensionen. Istället för att abrupt sluta jobba väljer många att arbeta deltid eller i ett lugnare tempo de sista åren i arbetslivet.

Söktrender – vad säger Google om svenskarnas inställning till arbete?

En djupare analys av vanliga sökfraser kopplade till jobb och karriär avslöjar hur svenskarnas attityd till arbetslivet förändras. Sökningarna tyder på en ökad osäkerhet kring yrkesval, ett starkare fokus på balans i livet, och en växande efterfrågan på jobb som känns meningsfulla.

Osäkerhet och vilsenhet i arbetslivet

Många svenskar söker på ”vet inte vad jag vill jobba med”, vilket tyder på att både unga och äldre känner sig vilsna i arbetslivet. Det kan handla om unga vuxna som står inför sitt första stora karriärval, men även personer mitt i livet som funderar på att byta yrkesbana. Det speglar en arbetsmarknad där möjligheterna är många, men där valfriheten också kan skapa osäkerhet.

• För unga kan vilsenheten bero på att arbetsmarknaden ställer allt högre krav på utbildning och erfarenhet, vilket gör det svårt att veta vilken väg som leder till trygghet och utveckling.
• För äldre handlar det ofta om att ha fastnat i en yrkesroll som inte längre känns rätt, eller att arbetsmiljön blivit för stressig.

Oavsett ålder visar denna söktrend att fler svenskar aktivt söker vägledning för att hitta en yrkesbana som passar dem bättre.

Osäkra anställningar och arbetsvillkor påverkar arbetsviljan

I Sverige finns många otrygga anställningsformer som påverkar människors inställning till arbete. Timanställningar, visstidskontrakt och periodanställningar är vanliga inom flera branscher, särskilt inom handel, restaurang och vård. Många företag sätter dessutom i system att anställda aldrig blir LAS:ade, det vill säga att de aldrig får fast tjänst enligt Lagen om anställningsskydd. Detta gör att många arbetstagare lever i en konstant osäkerhet, utan garanterad inkomst eller långsiktig trygghet.

När anställningar är osäkra och arbetsvillkoren upplevs som dåliga, kan det påverka motivationen hos de anställda. En tydlig trend är den ökande sökningen på ”vill inte jobba”, vilket kan spegla en frustration över arbetsmarknadens utveckling. Det sammanfaller också med globala fenomen som ”quiet quitting”, där anställda gör minsta möjliga för att behålla jobbet, och en allt större debatt om huruvida vi faktiskt arbetar för mycket.

Anledningar till att människor aktivt söker sig bort från arbetslivet varierar:

• Orättvisa arbetsvillkor och låg lön – många känner att deras arbete inte motsvarar ersättningen de får, särskilt i branscher med hög arbetsbelastning.
• Utbrändhet och stress – vissa ifrågasätter om det är värt att fortsätta i samma yrke när arbetsbördan är för tung och återhämtningen uteblir.
• Livsstilsförändringar – en del väljer att prioritera fritid, resor eller att starta eget, snarare än att vara fast i en traditionell anställning.

Denna inställning kan bli en stor utmaning för arbetsgivare, särskilt i branscher där det redan idag är svårt att hitta personal. Sektorer med låga löner och höga krav, såsom vård, handel och restaurang, riskerar att drabbas hårt om människor fortsätter att aktivt välja bort dessa jobb.

Samtidigt visar denna trend att många inte är lata – de är missnöjda. Frågan blir då om arbetsmarknaden måste förändras för att skapa mer attraktiva jobb, eller om samhället behöver ett nytt förhållningssätt till arbete och anställningstrygghet.

Strävan efter bättre balans mellan jobb och fritid

Sökfrasen ”vill inte jobba heltid” visar att fler svenskar aktivt letar efter alternativ till traditionella heltidsjobb. Detta kan kopplas till en större diskussion om balans i livet, där många vill ha mer tid för familj, fritidsintressen eller sitt psykiska välmående.

• Deltidsarbete blir allt mer populärt, särskilt bland småbarnsföräldrar och personer nära pensionsåldern.
• Pandemin visade att distansarbete fungerar, vilket har skapat en ökad efterfrågan på flexibla arbetsformer.
• Vissa väljer att gå ner i arbetstid för att undvika stressrelaterade sjukdomar eller för att kombinera jobb med vidareutbildning.

Detta skapar både utmaningar och möjligheter för arbetsgivare. Medan vissa branscher lider av personalbrist på grund av deltidsarbete, kan andra locka fler anställda genom att erbjuda flexibla lösningar.

Behov av jobb utan krav på utbildning

Sökningen ”jobb utan utbildning” tyder på att många svenskar letar efter yrken där de kan komma in på arbetsmarknaden snabbt, utan att behöva genomgå flera års studier.

• Det kan vara unga som saknar högskoleutbildning och behöver en väg in i arbetslivet.
• Det kan också vara personer som blivit arbetslösa och söker jobb de kan få direkt.
• En annan grupp är de som helt enkelt vill undvika den ekonomiska belastningen av långa utbildningar och istället börja tjäna pengar snabbt.

Arbetsgivare i branscher som handel, lager, transport och vård har länge haft svårt att rekrytera personal, trots att många jobb inte kräver utbildning. Denna söktrend visar att det finns ett intresse för dessa jobb – frågan är om villkoren och lönerna är tillräckligt attraktiva för att locka sökande.

Jakten på välbetalda jobb som få vill ha

Att så många söker på ”välbetalda jobb som ingen vill ha” visar en medvetenhet om att vissa yrken erbjuder hög lön men ändå lider av arbetskraftsbrist.

• Vissa industrijobb, som inom gruvnäring eller produktion, erbjuder höga löner men kräver fysiskt krävande arbete eller obekväma arbetstider.
• Yrken inom vård och omsorg har ofta personalbrist trots relativt goda löner, men arbetet kan vara psykiskt och fysiskt påfrestande.
• Transportyrken, som lastbilschaufför eller lokförare, har goda löneförmåner men innebär ofta långa arbetsdagar och oregelbundna scheman.

Sökningen visar att många svenskar är öppna för att ta ett jobb de annars inte hade övervägt, så länge lönen är tillräckligt hög. Det kan innebära en möjlighet för bristyrken att locka fler arbetssökande genom bättre villkor och incitament.

Viljan att hitta rätt jobb istället för vilket jobb som helst

Sökfrasen ”vilket jobb passar mig?” tyder på att fler svenskar vill ha ett jobb som känns meningsfullt och rätt för dem.

• Många söker sig bort från traditionella yrken och vill istället arbeta med något som känns givande och utvecklande.
• Arbetsmarknaden har förändrats, vilket gör att vissa yrken inte längre känns lika relevanta, medan nya möjligheter uppstår.
• Det ökande fokuset på mental hälsa och personlig utveckling gör att fler tänker långsiktigt kring sitt arbetsliv.

Detta visar att dagens arbetstagare inte bara söker en inkomst – de vill ha ett yrke som passar deras intressen, livsstil och värderingar. Det kan innebära en utmaning för arbetsgivare som är vana vid att anställda tar första bästa jobb, snarare än att vänta på rätt möjlighet.

Vad säger söktrenderna om framtidens arbetsmarknad?

Dessa söktrender pekar på en tydlig förändring i svenskarnas syn på arbete. Istället för att arbeta enbart för att försörja sig söker fler en balans mellan yrkesliv och privatliv.

• Fler är osäkra på vad de vill jobba med och söker vägledning.
• Många ifrågasätter arbetsvillkor och söker bättre alternativ.
• Deltid och flexibla arbetstider blir allt mer efterfrågade.
• Yrken utan krav på utbildning lockar, men måste erbjuda bättre villkor.
• Välbetalda men krävande jobb intresserar många, men arbetsmiljön måste förbättras.
• Allt fler vill ha ett yrke som känns meningsfullt, inte bara ett jobb för brödets skull.

Företagarnas larm: Bortskämda ungdomar vill inte jobba

Arbetsgivare vittnar om att unga i dag har en annan inställning till arbete jämfört med tidigare generationer. Enligt en artikel i Tidningen Näringslivet har det blivit allt vanligare att föräldrar ringer arbetsgivare för att förhandla löner åt sina barn, eller att de vill vara med vid anställningsintervjuer. Samtidigt beskriver företagare hur många ungdomar undviker extraarbete och är mindre engagerade i sina arbetsuppgifter.

Några av skälen till detta beteende kan vara:

• Föräldrar som curlar – vissa unga tar inte eget ansvar, eftersom föräldrar sköter allt från jobbsökande till löneförhandling.
• Minskad arbetsvilja – många ungdomar vill bara jobba några veckor på sommaren, men resten av tiden ha ledigt.
• Högre krav på chefer och löner – samtidigt som engagemanget minskar, ökar kraven på god lön och utvecklingsmöjligheter.

HR-chefer och företagare menar att ungdomars attityd kan vara skadlig för både arbetsmarknaden och samhället i stort. Att börja jobba tidigt ger inte bara arbetslivserfarenhet – det skapar också ansvarstagande, vilket vissa menar håller på att försvinna.

Sex timmars arbetsdag – fler företag testar kortare arbetstid

Debatten om kortare arbetstid har pågått länge i Sverige, och intresset för sex timmars arbetsdag har ökat i takt med att fler anställda efterfrågar en bättre balans mellan jobb och fritid. Flera svenska företag har redan testat att införa kortare arbetsdagar, och resultaten har ofta varit positiva.

Studier visar att anställda blir mer produktiva, sjukfrånvaron minskar och arbetsmiljön förbättras. Samtidigt visar undersökningar att fler svenskar tror att vi i framtiden kommer att arbeta färre timmar per vecka som standard.

Företag som har testat sex timmars arbetsdag

• Toyota i Mölndal: Införde sex timmars arbetsdag redan 2002, vilket ledde till ökad produktivitet och lönsamhet.
• Konsultbolaget Brath: Har sedan starten 2012 tillämpat sex timmars arbetsdag för att främja återhämtning och underlätta för de anställda att få ihop livspusslet.
• Appföretaget Filimundus: Införde 2014 sex timmars arbetsdag, vilket resulterade i gladare och mer fokuserad personal samt minskade sjukskrivningar med 25 procent.
• Reklambyrån OSS Creative: Sedan 2016 har de använt sex timmars arbetsdag för att bibehålla den kreativa skärpan hos personalen.
• Svenska Manometerfabriken i Leksand: Har under cirka fyra år haft sex timmars arbetsdag, enligt vd Daniel Liss.

Ökad efterfrågan på kortare arbetstid

Enligt en undersökning från DIK tror majoriteten av befolkningen att vi i framtiden kommer att arbeta mindre än 40 timmar per vecka. En av tre anser att detta kan ske redan inom 5–10 år. Bland yngre personer är denna tro ännu starkare, vilket tyder på en ideologisk förskjutning där balans mellan arbete och fritid värderas högre än tidigare.

Dessutom visar en undersökning från Tidningen Vision att 14 procent av kommunernas HR-chefer tror att en 30-timmars arbetsvecka med bibehållen lön kan bli verklighet inom fem till tio år.

Dessa exempel och undersökningar indikerar en trend där både företag och anställda strävar efter kortare arbetstid för att uppnå bättre balans mellan arbete och fritid. Diskussionen om sex timmars arbetsdag lär fortsätta, och frågan är om fler företag och branscher kommer att följa efter.

Vilka yrken är det som svenskarna vill jobba med då?

Under 2025 har den svenska arbetsmarknaden sett en markant ökning i efterfrågan på teknikbaserade yrken. Tekniska roller dominerar listan över de mest eftertraktade jobben, och allt fler svenskar söker sig till yrken inom IT, cybersäkerhet och automatisering. Här är några av de mest populära jobben just nu:

1. Plattformsingenjör – utvecklar och optimerar mjukvaruplattformar för företag och tjänster.
2. Datacentertekniker – ansvarar för drift och underhåll av serverhallar och datacenter.
3. AI-ingenjör – utvecklar och implementerar lösningar inom artificiell intelligens.
4. Informationssäkerhetsansvarig – skyddar organisationers IT-system och nätverk mot säkerhetshot.
5. Chef för IT-tjänster – leder utvecklingen och implementeringen av IT-strategier inom företag.
6. Automatiseringstekniker – arbetar med att utveckla och underhålla automatiserade system inom industrin.
7. Cybersäkerhetsingenjör – ansvarar för att förhindra och hantera digitala säkerhetshot.

Denna trend understryker den ökande betydelsen av teknisk kompetens på arbetsmarknaden. Efterfrågan på experter inom IT och cybersäkerhet ökar stadigt, och många företag konkurrerar om att rekrytera de bästa talangerna inom dessa områden. Samtidigt blir kompetensutveckling allt viktigare för att möta de nya kraven på arbetsmarknaden.

Avslutande ord

Att många svenskar söker efter alternativ till traditionella arbetsformer handlar sällan om en ren ovilja att jobba. Snarare ser vi en förändring i hur människor värderar arbete i relation till sin livskvalitet. Unga vill ha trygghet, men under rätt arbetsvillkor. Vuxna mitt i karriären vill minska stressen och hitta en mer hållbar arbetsvardag.

För arbetsgivare blir det allt viktigare att förstå dessa förändringar och anpassa sig till nya förväntningar. Det svenska arbetslivet håller på att omformas – från att handla om att arbeta så mycket som möjligt till att arbeta på ett sätt som skapar balans och välmående.

Vanliga frågor om jobb och karriär

Här går vi igenom ytterligare frågor som är vanligt förekommande när det handlar om jobb och karriärsmöjligheter.

Jag är 40 år och vet inte vad jag vill jobba med – vad kan jag göra?

Fundera på dina intressen, styrkor och vad du vill ha ut av ett jobb. Karriärtest, rådgivning och kortare utbildningar kan hjälpa dig att hitta nya möjligheter.

Jag är 50 år och vet inte vad jag vill jobba med – är det för sent att byta karriär?

Nej, det är aldrig för sent. Många byter jobb efter 50 för att minska stress, få bättre balans eller hitta en mer meningsfull sysselsättning. Se över vilka yrken som matchar din erfarenhet eller överväg omskolning.

Hur vet jag vilket jobb som passar mig?

Tänk på vad du trivs med, vilka arbetsuppgifter du gillar och vad som är viktigt för dig i ett jobb. Karriärtester, rådgivning och samtal med personer i olika yrken kan ge vägledning.

Jag vill inte jobba som lärare längre – vad kan jag göra istället?

Många tidigare lärare går vidare till yrken inom utbildning, administration, rekrytering eller rådgivning. Fundera på vilka delar av läraryrket du gillar och sök jobb där de färdigheterna är efterfrågade.