Azelio och konkursen

Azelio AB (publ) var ett svenskt cleantech-företag inom termisk energilagring som försattes i konkurs vid Göteborgs tingsrätt den 19 juli 2023. Bolaget grundades 2008 i Åmål under namnet Cleanergy, bytte namn till Azelio 2018 i samband med börsnoteringen på Nasdaq First North till kursen 22 kronor per aktie, och var som mest värt 6 miljarder kronor på börsen 2021. Vid konkursen hade Azelio cirka 43 000 till 44 000 aktieägare, vilket gjorde aktien till en av de mest ägda på First North. Aktieägarna investerade närmare 3 miljarder kronor i bolaget genom otaliga nyemissioner, men har enligt konkursförvaltaren Lars Wiking på DLA Piper ”förlorat allt” eftersom inga utdelningar kommer betalas ut. Konkursprocessen avslutades under 2024 efter att tillgångar och immateriella rättigheter sålts vidare till ny ägare. Det här är hela historien om Azelio: tekniken, bolagets fall och vad som hände aktieägarna.

Vad var Azelio?

Azelio var ett svenskt cleantech-företag som utvecklade en termisk energilagringsteknik (TES) baserad på Stirlingmotorn. Tekniken lagrade överskottsenergi från sol- eller vindkraft genom att hetta upp en aluminiumlegering till cirka 600 grader, och konverterade sedan värmen tillbaka till elektricitet med hjälp av en Stirlingmotor. Systemet kunde teoretiskt leverera el i upp till 13 timmar efter laddning, vilket placerade tekniken i kategorin ”long duration energy storage” (LDES). Det är samma kategori som av amerikanska energidepartementet räknas som kritisk för övergången till 100 procent förnybar energi.

Bolaget hette ursprungligen Cleanergy och grundades 2008 i Åmål. Det första verksamhetsåren fokuserade Cleanergy på att tillverka Stirlingmotorer drivna av koncentrerad solvärme samt av gas från övertäckta deponier. 2018 ändrade bolaget inriktning helt, bytte namn till Azelio, börsnoterades på Nasdaq First North, och slutade med gasdriften för att fokusera enbart på solenergi. Vid den tiden installerades bolagets Stirlingmotorer i solkraftverk i Kina, Dubai och Marocko, där stora spegelparaboler koncentrerade solens strålar mot en mindre yta för att driva motorn. Konceptet kallas concentrated solar power (CSP) och beskrivs väl i Ny Tekniks reportage om Azelios konkurs.

Stirlingmotorn: tekniken bakom Azelio

Stirlingmotorn är en sluten värmemotor uppfunnen 1816 av den skotske prästen Robert Stirling. Den drivs av temperaturskillnader mellan två sidor av motorn och kan i teorin nå mycket hög termisk verkningsgrad. Stirlingmotorer används bland annat i Sveriges Gotland-ubåtar (HMS Gotland) som drift i nedsänkt läge, och betraktas som tekniskt eleganta men kommersiellt notoriskt svåra att skala upp. Det är därför Stirling-tekniken brukar kallas ”den eviga lovande tekniken som aldrig riktigt får genombrott”.

Azelios specifika tillämpning kombinerade Stirlingmotorn med ett termiskt lager av smält aluminiumlegering. Idén var att istället för att direkt driva motorn med solljus, kunde överskottsenergi från sol eller vind lagras som värme i metallen och sedan användas att driva motorn när elen behövdes. Det gjorde systemet skalbart för regelbunden eldistribution och var i teorin perfekt för områden med mycket sol men oregelbunden eldistribution, exempelvis Afrika och Mellanöstern. Tekniken hade dock två svaga punkter: Stirlingmotorerna var dyra att tillverka i industriell skala, och underhållskraven på rörliga delar gjorde produkten mindre konkurrenskraftig än batterier i många användningsfall.

Azelio aktie: från 22 kr till 42 öre

Azelio aktie noterades på Nasdaq First North den 10 december 2018 till introduktionskursen 22 kronor per aktie. Bolaget värderades då till cirka 700 miljoner kronor. Under 2021 nådde Azelio aktie sin topp med ett börsvärde på cirka 6 miljarder kronor, drivet av spekulation kring grön teknik, solenergi och förhoppningar om kommersiellt genombrott. Vid konkursen den 19 juli 2023 var stängningskursen 42 öre, vilket innebar att aktien hade tappat 98 procent av sitt värde från introduktionskursen.

Under perioden 2018 till 2023 genomförde Azelio otaliga nyemissioner för att finansiera verksamheten, och aktieägarna gick under den tiden in med nästan 3 miljarder kronor totalt. Trots det enorma kapitalet lyckades bolaget aldrig leverera en kommersiellt fungerande produkt i större skala. När styrelsens ordförande Bo Dankis meddelade beslutet att ansöka om konkurs den 18 juli 2023 var det efter månader av misslyckade förhandlingar med en strategisk partner som tidigare aviserats i maj samma år. Det fanns på den punkten ingen mer kapital att hämta, varken via lån eller nyemission.

Azelio konkurs: tidslinje för fallet

Azelio konkurs är ett av de mest dramatiska fallen för svensk cleantech under 2020-talet. Tidslinjen visar hur snabbt utvecklingen vände från optimism till totalt avveckling under loppet av sju månader.

Vad gjorde att Azelio gick i konkurs?

Det finns flera samverkande faktorer bakom Azelios konkurs, och de kan analyseras både ur ett tekniskt, finansiellt och strategiskt perspektiv. Den primära orsaken enligt styrelsens egen kommunikation var att bolaget inte lyckades säkra finansiering för att slutföra förhandlingar med en strategisk partner som hade aviserats i maj 2023. Men det är bara den utlösande faktorn. De underliggande orsakerna är djupare och visar ett mönster som inte är ovanligt för cleantech-startups.

Den första underliggande orsaken är att Stirlingmotorn historiskt har varit notoriskt svår att kommersialisera. Tekniken kräver hög precisionstillverkning, dyrt material och har rörliga delar som slits över tid. För att konkurrera med litiumjonbatterier krävs verklig industriell skala, vilket kräver investeringar i miljardklassen som Azelio inte hade tillgång till. Den andra orsaken är att Azelio noterades 2018 i en miljö där cleantech-aktier handlades på spekulativa förväntningar snarare än bevisade affärsmodeller. När räntorna steg under 2022 och 2023 sinade kapitalet snabbt för förhoppningsbolag som inte hade kommersiella intäkter att visa upp. Den tredje orsaken är konkurrensen. När Azelio försökte etablera sig fanns redan över 50 startups inom LDES-segmentet, och flera arbetade med teknologier (smält salt, järnbatterier, geomekanik) som hade lägre tillverkningskostnader.

Vad sa konkursförvaltaren?

Konkursförvaltaren Lars Wiking på advokatbyrån DLA Piper bekräftade i intervjuer under maj 2024 att aktieägarna ”har förlorat allt” och inte kommer få någon utdelning. Han sade dock till Dagens Industri att det fanns ”flera seriösa intresserade parter med förmåga att driva verksamheten vidare, en utländsk och flera svenska”, vilket ledde till en tillgångsförsäljning som genererade pengar främst till fordringsägarna snarare än aktieägarna. Försök till räddningsförsäljning av hela bolaget innan konkursen misslyckades eftersom potentiella köpare bedömde att ytterligare investeringar i miljardklassen skulle krävas för att göra produkten kommersiellt gångbar.

Vad är termisk energilagring?

Termisk energilagring (Thermal Energy Storage, TES) är en kategori inom long duration energy storage (LDES) där överskottsenergi från sol eller vind lagras som värme i ett medium, och sedan konverteras tillbaka till elektricitet när behovet uppstår. Tekniken syftar till att lösa problemet med förnybar energis intermittens, alltså att sol och vind inte alltid genererar energi när den behövs. Till skillnad från litiumjonbatterier som typiskt lagrar energi i upp till 4 timmar, lovar LDES-teknik att lagra och leverera energi över 10 timmar.

Olika TES-företag använder olika lagringsmedier. Azelio använde smält aluminiumlegering vid cirka 600 grader. Det australiska företaget 1414 Degrees lagrar värme i smält kisel vid 1 414 grader (därav namnet). Norska Kyoto Group använder smält salt som lagringsmedium. Det australiska MGA Thermal utvecklar ett system med metalllegeringar i en matris (Miscibility Gap Alloy). Enligt amerikanska energidepartementet behövs upp till 460 gigawatt LDES-kapacitet globalt till 2050 för att stödja en helt förnybar energimix, men marknaden är fortfarande omogen och tekniskt fragmenterad.

Azelio jämfört med andra svenska cleantech-konkurser

Azelio är inte ensam om att ha gått under i den svenska gröna omställningen. Sverige har sett flera dramatiska cleantech-konkurser under 2020-talet, och mönstret är ofta likartat: bolag noterades under hösse perioden 2018-2021 till höga värderingar, gick på flera nyemissioner, men misslyckades med att uppnå kommersiellt genombrott innan kapitalet tog slut. Den mest spektakulära är Northvolt-konkursen som drabbade tusentals svenska tjänstemän och investerare 2024. Även whiskytillverkaren Mackmyra har gått igenom svåra finansiella utmaningar, vilket beskrivs i Monc:s artikel om Mackmyra-konkursen.

Ett annat företag som arbetade parallellt med Azelio inom samma teknikspår var Swedish Stirling AB, även det baserat i Sverige och beroende av Stirlingmotorer. Bolaget hade också tusentals aktieägare och försökte sälja sin produkt till gruvjätten Glencore. Liksom Azelio gick Swedish Stirling i frivillig likvidation 2023. Att två svenska Stirling-baserade cleantech-bolag föll samma år är en stark signal om att problemet var lika mycket teknologiskt som finansiellt.

Vad händer med Azelios teknik nu?

Konkursförvaltningen avslutades under 2024 efter att Azelios immateriella rättigheter, patent och produktionsutrustning sålts vidare till nya ägare. Vem som exakt köpte tekniken har inte offentliggjorts i sin helhet, men enligt CB Insights-uppgifter genomfördes en ”asset sale” där tillgångarna togs över. Azelio har också fått patentbeviljat så sent som juli 2025 för en kombinerad kyl- och kolvmotor-teknologi (cooling technology + piston engines + thermodynamic cycles + heat pumps + energy conversion), vilket tyder på att teknologin lever vidare i någon form under den nya ägaren.

Lärdomarna från Azelios fall är dock viktiga för hela den svenska cleantech-sektorn. För småsparare är den största läxan att förhoppningsbolag på First North kräver kritisk granskning av både teknik och affärsmodell innan investering. För Sverige som industriland visar Azelio-fallet att ren teknologisk excellens inte räcker: kommersiell skalning kräver långsiktigt kapital och industriella partners som etablerade aktörer som General Electric, Siemens och ABB. Tekniska museet och andra svenska forskningsmiljöer fortsätter dock att studera Stirling-tekniken som har potentiella tillämpningar i bland annat ubåtsdrift och rymdtillämpningar.

Vanliga frågor om Azelio

När gick Azelio i konkurs?

Azelio försattes i konkurs av Göteborgs tingsrätt den 19 juli 2023. Styrelsen ansökte själv om konkurs den 18 juli efter månader av misslyckade förhandlingar med en strategisk partner och oförmåga att säkra ytterligare finansiering via lån eller nyemission.

Hur mycket förlorade aktieägarna i Azelio?

Aktieägarna i Azelio förlorade hela sin investering, totalt nästan 3 miljarder kronor som hade investerats genom otaliga nyemissioner sedan börsnoteringen 2018. Vid konkurstillfället hade Azelio cirka 43 000 till 44 000 aktieägare. Enligt konkursförvaltaren Lars Wiking kommer inga utdelningar att göras till aktieägarna.

Vad var Azelio aktie värd vid konkursen?

Azelio aktie stängde på 42 öre den dag konkursansökan lämnades in, jämfört med 22 kronor vid börsnoteringen 2018 och cirka 80 kronor som mest under toppen 2021. Det innebär en värdetapp på 98 procent från IPO-kursen.

Hur många aktieägare hade Azelio?

Vid konkursen hade Azelio cirka 43 000 till 44 000 aktieägare, vilket gjorde aktien till en av de mest ägda på Nasdaq First North. Många var småsparare som lockats av lovande grön teknik och berömda investerare som Kent Janér från Nektar-fonden var bland de större ägarna.

Vad var Azelios teknik?

Azelio utvecklade en termisk energilagringsteknik (TES) som lagrade överskottsenergi som värme i en smält aluminiumlegering vid 600 grader. Värmen konverterades sedan tillbaka till elektricitet med hjälp av en Stirlingmotor. Systemet kunde teoretiskt leverera el i upp till 13 timmar efter laddning.

Vem köpte Azelios teknik efter konkursen?

Konkursförvaltaren Lars Wiking bekräftade att tillgångar och immateriella rättigheter såldes vidare under 2024. Han nämnde ”flera seriösa intresserade parter, en utländsk och flera svenska”, men den nya ägarens identitet har inte offentliggjorts helt. Azelio har fortsatt få patentbeviljat så sent som juli 2025.

Var hade Azelio sitt huvudkontor?

Azelio hade vid konkursen huvudkontor på Lindholmsplatsen 1 i Göteborg, ett av lokalerna på Lindholmen Science Park. Företaget grundades dock ursprungligen i Åmål 2008 under namnet Cleanergy och hade flera anställda i både Göteborg och Åmål under sin operativa tid.

Vem var styrelseordförande för Azelio?

Styrelseordförande vid konkursen var Bo Dankis. Det var han som meddelade beslutet att ansöka om konkurs i ett pressmeddelande den 18 juli 2023 med motiveringen att ”trots ett stort intresse för vår teknologi har vi inte lyckats säkra bolagets finansiering”.

Sammanfattning

Azelio AB (publ) var ett svenskt cleantech-företag baserat på termisk energilagring med Stirlingmotorer, grundat 2008 i Åmål som Cleanergy och börsnoterat på Nasdaq First North 2018 efter namnbyte. Företaget blev en av de mest ägda aktierna på First North med cirka 43 000 till 44 000 aktieägare som tillsammans investerade nästan 3 miljarder kronor genom otaliga nyemissioner. Trots ett toppvärde på 6 miljarder kronor under 2021 lyckades bolaget aldrig leverera en kommersiellt fungerande produkt i större skala, och försattes i konkurs vid Göteborgs tingsrätt den 19 juli 2023 efter misslyckade förhandlingar om strategisk partner.

Konkursförvaltaren Lars Wiking på DLA Piper bekräftade i maj 2024 att aktieägarna har förlorat allt och inte kommer få några utdelningar. Tillgångar och immateriella rättigheter såldes vidare under 2024 till nya ägare, och Azelio fick fortsatt patent beviljade så sent som juli 2025. Lärdomarna från Azelio fallet är centrala för hela den svenska cleantech-sektorn: ren teknologisk excellens räcker inte för kommersiellt genombrott när tekniken kräver industriell skala i miljardklassen och konkurrensen från etablerade aktörer som General Electric, Siemens och ABB är överväldigande.