Avancerad teknik tar över Stockholms trafik – så fungerar nya miljözon 3

Stockholm är redo att genomföra en av sina mest radikala trafikförändringar – miljözon klass 3 i stadens hjärta. Syftet? Att minska utsläppen och förbättra luftkvaliteten. Men för att det ska fungera krävs en högteknologisk lösning som kan identifiera, kontrollera och övervaka trafiken dygnet runt.

Samtidigt har miljözonen varit föremål för en intensiv rättslig och politisk strid, där beslutet nyligen fått grönt ljus av förvaltningsrätten. Hur fungerar den tekniska infrastrukturen? Vilka system används? Och varför är zonen så kontroversiell? Vi djupdyker i de tekniska, juridiska och politiska aspekterna bakom den nya trafikregeln i Stockholm.

Ögon i luften – automatiska kameror håller koll på alla fordon

För att säkerställa att endast tillåtna fordon får köra i miljözonen kommer ANPR-kameror (Automatic Number Plate Recognition) att placeras vid alla infarter. Dessa kameror:

• Läser av registreringsskyltar på alla fordon som kör in i zonen.
• Jämför uppgifterna med en central databas över godkända fordon.
• Upptäcker regelbrott och skickar automatiskt böter till ägarna.

Denna teknik används redan i London (ULEZ) och Berlin, där den har visat sig vara effektiv i att minska utsläppen. Nu blir Stockholm nästa stad att implementera en helautomatisk övervakningslösning.

Smarta sensorer mäter föroreningar i realtid

Utöver övervakningen av trafiken kommer Stockholm att använda luftkvalitetssensorer för att mäta hur zonen påverkar miljön. Dessa IoT-baserade sensorer placeras på strategiska platser och övervakar bland annat:

• Kväveoxider (NOx) – avgaser från äldre bensin- och dieselbilar.
• Partiklar (PM2.5 och PM10) – små förorenande partiklar från vägtrafiken.
• Koldioxidutsläpp (CO₂) – en av de största orsakerna till klimatförändringar.

Om luftföroreningarna fortfarande är höga trots miljözonen kan staden införa skärpta regler eller utvidga zonen.

Digitala varningar – GPS och smarta skyltar ska styra om trafiken

För att undvika att förare av misstag kör in i den förbjudna zonen kommer digitala vägskyltar och GPS-integration att användas.

• Skyltarna vid zonens gränser visar vilka fordon som är tillåtna.
• Navigationsappar som Google Maps och Waze kommer att varna förare i förväg.
• Systemet kan uppdateras i realtid om reglerna förändras.

Med dessa digitala hjälpmedel får förare alla verktyg för att undvika onödiga böter – och hjälpa till att minska utsläppen.

Smarta böter – automatiska betalningssystem ser till att reglerna följs

Överträdelser kommer att hanteras med ett automatiskt bötesystem. Om ett otillåtet fordon kör in i zonen skickas en bot direkt till ägaren.

Det finns också diskussioner om att införa en dagspassavgift, liknande den i London’s ULEZ, där förare som inte uppfyller utsläppskraven kan betala en avgift för att köra i zonen.

Tekniken ser alltså till att det inte finns någon genväg – antingen kör du ett godkänt fordon, eller så får du betala.

Juridiskt drama över miljözonen – rätten ger klartecken efter överklaganden

Miljözonen har varit föremål för en juridisk strid sedan beslutet först klubbades igenom av kommunfullmäktige. I november 2024 stoppade Länsstyrelsen i Stockholm införandet efter överklaganden från företag och privatpersoner, som menade att:

• Kommunfullmäktige saknade behörighet att fatta beslutet.
• Beslutet bryter mot lagen.
• Miljözonen skadar näringslivet i city.

Men den 18 februari 2025 kom beskedet: förvaltningsrätten avslår alla överklaganden. Miljözonen får nu grönt ljus att träda i kraft under våren 2025.

Trots detta är striden inte över – oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M) har aviserat att han kommer att fortsätta kämpa för att stoppa zonen.

Varför är miljözonen så kontroversiell?

Trots att syftet är att förbättra luftkvaliteten har miljözonen mött starkt motstånd, särskilt från företag inom transport, handel och turism.

De största invändningarna:

• Företag riskerar höga kostnader – Många måste byta ut sina fordon, vilket är dyrt.
• Brist på laddinfrastruktur – Det finns inte tillräckligt många laddstationer för att stödja omställningen.
• Turismen påverkas negativt – Många turistbussar uppfyller inte kraven.
• Trafik kan flyttas till andra områden – Förare kan försöka undvika zonen genom att köra alternativa rutter, vilket riskerar att öka utsläppen där istället.

Trots kritiken menar förespråkarna att miljözonen är ett nödvändigt steg mot en renare stad.

Stockholm i ett globalt perspektiv – Hur gör andra städer?

Stockholm är långt ifrån den enda staden som inför miljözoner för att bekämpa luftföroreningar. Genom att jämföra med andra storstäder kan vi få en bättre bild av hur effektiva dessa åtgärder kan vara – och vilka utmaningar som kan uppstå.

I London infördes Ultra Low Emission Zone (ULEZ) redan 2019, där förare av bensin- och dieselbilar som inte uppfyller utsläppskraven måste betala en daglig avgift. Det har lett till att andelen elbilar i staden ökat kraftigt, men också till kritik från pendlare och företagare.

Berlin har sedan 2008 haft en omfattande miljözon där endast fordon med särskilda miljöklistermärken får köra in. Staden har successivt skärpt reglerna, och nu diskuteras ett totalförbud för bensin- och dieselbilar.

I Paris är ambitionerna ännu högre – stadens ZFE-miljözon är en av de tuffaste i världen, och vissa dagar förbjuds till och med elbilar om luftföroreningarna är för höga. Målet är att hela Paris ska vara fossilfritt senast 2030.

Stockholm kan dra viktiga lärdomar av dessa städer, både vad gäller effekten av miljözoner och hur man hanterar kritiken från näringsliv och invånare.

Hur påverkas boende och företagare?

Miljözonen riktar sig mot biltrafik, men det är långt ifrån bara förare som påverkas. De som bor, arbetar eller driver verksamhet i zonen måste också anpassa sig till de nya reglerna.

För boende i området uppstår frågor kring parkering och bilägande. Kommer de som redan äger en bensin- eller dieselbil att få dispens, eller tvingas de skrota sina fordon? Finns det särskilda undantag för äldre eller personer med funktionshinder?

Företagare, särskilt de inom restaurang- och handelsbranschen, oroar sig för leveranser och transporter. Om transportföretag inte har råd att byta ut sina lastbilar kan det påverka både priser och varutillgång.

Även turismen kan påverkas – många turistbussar uppfyller inte utsläppskraven, vilket kan minska besökarantalet till hotell, restauranger och sevärdheter. Det är fortfarande oklart om Stockholms stad planerar några specifika åtgärder för att underlätta övergången för dessa grupper.

Prislappen för en renare stad – Vad kostar miljözonen?

Att införa en högteknologisk miljözon med kameror, sensorer och digital övervakning är inte gratis. Stockholm har avsatt en budget för att täcka:

• Installation av ANPR-kameror vid alla infarter till zonen.
• Luftkvalitetssensorer för att mäta utsläppen i realtid.
• Digitala vägskyltar och varningssystem kopplade till GPS-navigering.
• Administrativa kostnader för att hantera överträdelser och dispensansökningar.

En annan fråga är vem som betalar för denna satsning. Är det skattebetalarna, företagen i zonen eller förarna som bryter mot reglerna? Och kommer staden att erbjuda ekonomiskt stöd för företag och privatpersoner som behöver byta till eldrivna fordon?

Finns det bättre alternativ till en miljözon?

Miljözoner är en drastisk åtgärd, men finns det andra lösningar som skulle kunna ge samma effekt utan att orsaka lika stora ingrepp i vardagen? Ett alternativ är att satsa ännu mer på utbyggnad av kollektivtrafiken. Om fler bussar och spårvagnar är eldrivna och lättillgängliga kan behovet av biltrafik minska naturligt.

En annan möjlighet är att införa skattelättnader för elbilar, vilket skulle kunna påskynda övergången till en renare fordonsflotta utan att direkt förbjuda vissa bilar. Stockholm hade också kunnat välja en modell liknande den i London, där förorenande bilar får köra i city men måste betala en avgift. Detta skulle ge en mer flexibel övergång istället för ett totalförbud.

Frågan är om miljözonen är den mest effektiva lösningen – eller om en kombination av incitament och restriktioner hade varit ett bättre alternativ.

Nästa steg – kommer hela Stockholm bli utsläppsfritt?

Zonen som införs under våren omfattar 20 kvarter innanför Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Men planen slutar inte där. Trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) har gjort det tydligt: målet är att hela Stockholms innerstad ska vara utsläppsfri år 2030.

Ett beslut om etapp 2 av miljözonen väntas före sommaren 2025. Samtidigt kvarstår en sista rättslig prövning – Länsstyrelsen ska godkänna den lokala trafikföreskriften. Om Stockholms trafikförändringar fortsätter i samma takt kan detta bara vara början på en framtid där förbränningsmotorer är ett minne blott i innerstaden.