Paasikivi om kabelbrott och modern teknik – en nyckelfråga i hybridkrigföring

Hybridkrigföring har blivit en allt mer central del av säkerhetsutmaningarna i Östersjöregionen, och tekniken spelar en avgörande roll. Joakim Paasikivi, säkerhetsexpert och före detta överstelöjtnant, har länge betonat vikten av att förstå hur modern infrastruktur kan användas både som mål och verktyg i strategiska påverkansoperationer.

Kabelbrott i Östersjön är en av de faktorer som visar hur sårbara nationer är när viktig digital och fysisk infrastruktur störs.

Teknologins betydelse i hybridkrigföring

I takt med att allt fler samhällsfunktioner är beroende av digitala nätverk och kritisk infrastruktur har även sätten att bedriva konflikter förändrats. Traditionella militära operationer kompletteras idag med cyberattacker, desinformation och sabotage av vitala system.

Undervattenskablar, som är avgörande för både internetförbindelser och energidistribution, har blivit en naturlig del av detta nya konfliktlandskap. Tekniska system kan manipuleras eller slås ut på flera olika sätt, vilket gör att modern krigföring inte längre handlar om öppna strider, utan snarare om att skapa störningar i en motståndares samhällsfunktioner.

Det kan ske genom cyberangrepp på nätverkskommunikation, men också genom fysiska ingrepp såsom kabelbrott, vilket påverkar både civil och militär verksamhet.

Orsaker till kabelbrott

Kabelbrott kan ha flera orsaker, och även om vissa skador kan förklaras av naturliga faktorer eller olyckor, finns det en ökad misstanke om att vissa incidenter är avsiktliga.

• Miljöpåverkan: Jordbävningar, undervattensskred och kraftiga havsströmmar kan förskjuta eller skada kablar.
• Teknisk förslitning: Trots att undervattenskablar byggs för att tåla extrema förhållanden kan korrosion och långvarigt slitage påverka deras hållbarhet.
• Olyckor från sjöfart och fiske: Trålning från fiskebåtar eller fartygsankare som dras längs havsbotten kan oavsiktligt skada kablar.
• Avsiktligt sabotage: Undervattensverksamhet från främmande makter kan innebära direkta attacker mot kablar för att störa kommunikation eller energiöverföring.

I ett osäkert säkerhetsläge, där underrättelseverksamhet och hybridkrigföring är en del av den geopolitiska verkligheten, blir det allt svårare att avgöra om kabelbrott är en slumpmässig händelse, eller en del av en strategisk påverkansoperation.

Östersjön – ett centrum för strategisk påverkan

Östersjön är en av de mest strategiskt viktiga regionerna i Europa och har en tät sjöfartstrafik samt en omfattande undervattensinfrastruktur. Flera av de mest centrala undervattenskablarna som förbinder Norden med övriga Europa passerar genom detta område.

Under de senaste åren har flera incidenter inträffat som indikerar att regionen är föremål för ökad aktivitet när det gäller påverkan på kritisk infrastruktur. Att skada undervattenskablar i Östersjön skulle kunna leda till allvarliga störningar i allt från internetkommunikation till energiförsörjning och försvarssamarbete.

Hybridkrigföring syftar ofta till att underminera motståndares stabilitet utan att starta en konventionell konflikt. Genom att använda tekniska medel för att påverka strategiska resurser kan en angripare skapa osäkerhet, misstro och ekonomisk skada utan att direkt utlösa ett traditionellt försvarssvar.

Säkerhetsåtgärder och skydd av kritisk infrastruktur

För att möta hotet från sabotage och tekniska störningar har flera länder i Östersjöregionen börjat förstärka sitt skydd av undervattenskablar och annan kritisk infrastruktur.

• Ökad övervakning: Satellitbilder och drönare används allt oftare för att bevaka havsområden där viktiga kablar löper.
• Avancerad undervattenssensorik: Nya tekniska lösningar möjliggör kontinuerlig övervakning av kabelsystemen för att upptäcka störningar i realtid.
• Samarbete mellan nationer: Sverige, Finland, Baltikum och NATO-länder arbetar tillsammans för att förbättra informationsutbyte och snabbt kunna svara på incidenter.
• Militär närvaro: Fler marina patruller och övervakningsuppdrag genomförs i strategiskt viktiga havsområden.

Den ökade tekniska kapaciteten gör det svårare att genomföra sabotage obemärkt, men samtidigt innebär det att hotet utvecklas i takt med att angripare hittar nya metoder för att underminera säkerheten.

Joakim Paasikivi som sommarpratare – en inblick i säkerhet och hybridkrig

Joakim Paasikivi medverkade som sommarpratare i Sommar i P1, där han delade med sig av sina erfarenheter från sin militära karriär och sina insikter om säkerhetspolitik. Programmet gav lyssnarna en djupare förståelse för hur hybridkrigföring fungerar och hur moderna konflikter inte längre bara utkämpas med traditionella militära medel, utan även genom cyberattacker, desinformation och sabotage av kritisk infrastruktur.

I sitt sommarprat berörde han även sin egen väg in i försvaret, betydelsen av strategiskt tänkande och hur Sverige och dess allierade bör förbereda sig för framtidens säkerhetshot. Hans insiktsfulla berättelse kombinerade personliga reflektioner med en tydlig bild av de geopolitiska utmaningar som präglar dagens värld.

Programmet blev väl mottaget och gav en större allmänhet möjligheten att förstå komplexiteten i dagens säkerhetspolitiska läge, särskilt i relation till problemen i Östersjöregionen.

Paasikivis perspektiv på framtiden

Joakim Paasikivi har länge betonat att modern säkerhetspolitik inte enbart kan fokusera på traditionella militära hot. Förmågan att skydda digital och fysisk infrastruktur har blivit en av de viktigaste aspekterna av försvarspolitik, särskilt i en tid där hotbilden inte alltid är synlig eller lätt att identifiera.

I takt med att teknologin utvecklas ökar även sårbarheterna, vilket innebär att både nationella och internationella säkerhetsstrategier behöver anpassas. Kabelbrott är bara en del av en större bild där hybridkrigföring använder både cyberattacker och fysisk påverkan för att destabilisera motståndare.

Det är tydligt att skyddet av infrastruktur i Östersjön kommer att vara en fortsatt prioriterad fråga, och att framtida strategier måste balansera traditionellt försvar med avancerad teknisk övervakning och samarbete mellan flera aktörer.

FAQ om Joakim Paasikivi

Hur gammal är Joakim Paasikivi?
Han är född 1968, vilket gör honom 56 år gammal år 2024.

Vem är Joakim Paasikivi gift med?
I en intervju med Dagens Nyheter år 2022 nämnde Joakim Paasikivi att han hade en flickvän, men han uttryckte viss osäkerhet kring hur han skulle beskriva relationen. Han menade att det saknades ett lämpligt uttryck för hans ålder. Sedan dess har han inte kommenterat sin nuvarande relationsstatus offentligt.

Var bor Joakim Paasikivi?
Han är bosatt i Sverige, men exakta uppgifter om hans bostadsort är inte offentliga.

Vad betyder Paasikivi på svenska?
Namnet är av finskt ursprung och betyder ”stenblock” eller ”klippsten”.

Vem är Joakim Paasikivi?
Han är en svensk militär och säkerhetsexpert, känd för sin analys av försvars- och säkerhetsfrågor, särskilt kopplat till Ryssland och hybridkrigföring.