Forsmark kärnkraftverk

Forsmarks kärnkraftverk i Östhammars kommun, norra Uppland, är Sveriges yngsta kärnkraftverk och en av landets viktigaste elproducenter. Anläggningen består av tre kokvattenreaktorer som efter genomförda effekthöjningar har en sammanlagd nettoeffekt på 3 307 MW och producerar ungefär 25 TWh per år, vilket motsvarar en sjättedel av Sveriges samlade elförbrukning och räcker till hela Stor-Stockholms elbehov tre gånger om. Forsmarks Kraftgrupp AB ägs av Vattenfall AB (66 procent), Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 procent) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (8,5 procent), och anläggningen sysselsätter 1 120 personer. Forsmark är också platsen för Sveriges slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i drift sedan 1988, samt det nya Kärnbränsleförvaret vars bygge officiellt inleddes i januari 2025 med första spadtaget av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Forsmark 3, som var avställd under hösten 2024 på grund av sprickor i turbinskovlarna, återstartades den 27 januari 2025 och är åter i drift. Det här är hela genomgången av Forsmarks produktion, ägarstruktur, slutförvaret och driftstatus 2026.

Forsmark produktion: 25 TWh per år

Forsmark produktion ligger på cirka 25 TWh per år, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av Sveriges totala elförbrukning. Enligt Vattenfalls officiella produktionsdata producerar de tre reaktorerna normalt cirka 75 GWh per dygn, vilket är ungefär lika mycket el som hela Stor-Stockholm förbrukar varje dag. Forsmark är därmed Sveriges största enskilda elproducent och en hörnsten i landets fossilfria elproduktion. Den högsta årsproduktionen någonsin uppnådde Forsmark under 2014 med 25,35 TWh.

Forsmark kärnkraftverk produktion har ökat över tid trots att antalet reaktorer förblivit detsamma. Detta beror på systematiska effekthöjningar genomförda på alla tre reaktorer under 2000- och 2010-talet. Forsmark 1 har gått från ursprungliga 900 MW till 1 014 MW, Forsmark 2 till 1 121 MW och Forsmark 3 till 1 172 MW. Den senaste permanenta effekthöjningen på Forsmark 1 genomfördes under revisionen 2024 och innebär en årsproduktionsökning på cirka 800 miljoner kilowattimmar, vilket motsvarar förbrukningen hos över 200 000 lägenheter eller 40 000 eluppvärmda villor.

Forsmarks tre reaktorer: F1, F2 och F3

Forsmark kärnkraftverk består av tre kokvattenreaktorer (Boiling Water Reactors, BWR) som togs i kommersiell drift mellan 1980 och 1985. En kokvattenreaktor är en konstruktion där vattnet kokar direkt i reaktorn och skapar ånga som driver turbinerna. Det är en enklare design än tryckvattenreaktorer men kräver att turbinerna hanterar radioaktiv ånga. Alla tre Forsmark-reaktorer är så kallade ”andra generationens” reaktorer som har genomgått omfattande moderniseringar och säkerhetshöjande åtgärder under sin operativa livstid.

Forsmark 1

Forsmark 1 togs i kommersiell drift 1980 och är den första av Forsmarks tre reaktorer. Efter effekthöjningen som genomfördes under revisionen 2024 producerar Forsmark 1 nu 1 014 MW, vilket är en ökning från ursprungliga 900 MW. Effekthöjningen är permanent och beräknas öka årsproduktionen med cirka 800 miljoner kilowattimmar. Reaktorn har det årliga underhållsstoppet (revisionen) planerat till 6 september till 17 november 2026.

Forsmark 2

Forsmark 2 togs i kommersiell drift 1981 och har efter genomförda effekthöjningar en effekt på 1 121 MW. Reaktorn har den ovanliga rollen av att vara den enda svenska kärnkraftsreaktorn som har varit tillgänglig för nedreglering sedan augusti 2024, vilket innebär att den används för att balansera elnätet vid överskott av vind- och solkraft. Forsmark 2 har sitt årliga underhållsstopp planerat till 12 april till 26 juni 2026.

Forsmark 3

Forsmark 3 är den största reaktorn med en effekt på 1 172 MW och liknar konstruktionsmässigt Oskarshamn 3. Kylvattnet (49 m³/s) leds direkt ut i havet, inte via Biotestsjön som F1 och F2 använder. Under revisionen sommaren 2024 upptäcktes sprickor i turbinskovlarna, vilket ledde till ett omfattande reparationsarbete och att reaktorn stod still resten av året. Forsmark 3 återstartades den 27 januari 2025 efter slutförda reparationer. För att kompensera har den ordinarie revisionen för F3 under 2026 tidigarelagts till 8 mars till 4 april.

Vem äger Forsmark?

Vem äger Forsmark? Forsmarks kärnkraftverk ägs och drivs av Forsmarks Kraftgrupp AB med följande ägarstruktur: Vattenfall AB äger 66 procent, Mellansvensk Kraftgrupp AB äger 25,5 procent och E.ON Kärnkraft Sverige AB äger 8,5 procent. Vattenfall är därmed huvudägare och bestämmer den övergripande strategin för anläggningen, men de tre delägarna har inflytande via styrelsen.

Forsmarks Kraftgrupp AB hade 2023 en omsättning på 6,697 miljarder kronor och ett resultat efter finansnetto på 92 miljoner kronor. Företaget är registrerat i Östhammars kommun och har 1 120 anställda, vilket gör det till en av kommunens största arbetsgivare. Utöver de fast anställda skapar Forsmark ett stort antal indirekta arbetstillfällen inom underhåll, logistik och närliggande verksamheter, och vid de årliga revisionerna förstärks personalstyrkan med flera hundra specialister från Sverige och övriga Europa.

Driftstatus och revisioner 2026

Driftstatus för Forsmark växlar mellan normal produktion och planerade revisioner när bränslebyte, underhåll och myndighetskrävda säkerhetstester genomförs. Revisionerna sker i huvudsak under sommarhalvåret eftersom energibehovet då är lägre. De årliga avställningarna under 2026 genomförs enligt följande schema som meddelats av Vattenfall:

Att Forsmark 3 har en tidigarelagd och kortare revision under 2026 (mars till april) beror på att F3 stod still i flera månader hösten 2024 på grund av turbinskovelsprickorna och behöver en lättare revision i år. Forsmark 2 reglerades dessutom ner till så kallad ”avställd reaktor” under några dygn hösten 2024 på ägarnas begäran då tillgången på el i landet var mycket god och de rörliga kostnaderna översteg elpriserna. Det var första gången på över 20 år som en svensk kärnkraftsreaktor reglerades ner helt av ekonomiska skäl.

Slutförvaret för kärnbränsle i Forsmark

Forsmark är inte bara hem för Sveriges yngsta kärnkraftverk utan också för Sveriges nuvarande och framtida slutförvar för radioaktivt avfall. Det första svenska slutförvaret, SFR (Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall), har varit i drift sedan 1988 och ligger i berggrunden under Östersjöns botten. Här slutförvaras låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverken, sjukvården och industrin. SFR fick 2024 tillstånd för utbyggnad för att kunna ta emot även rivningsavfall från de gamla reaktorerna när de avvecklas.

Det stora nya tillskottet är Kärnbränsleförvaret, som är ett av världens första slutförvar för använt kärnbränsle. I januari 2022 fick Svensk Kärnbränslehantering (SKB) regeringens tillåtlighet och tillstånd att bygga slutförvaret i Forsmark och en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. I oktober 2024 beviljade mark- och miljödomstolen miljötillstånd för bygget, och i januari 2025 togs det första spadtaget med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari närvarande för att officiellt inleda arbetet enligt SKB:s officiella information.

KBS-3-metoden förklarad

Slutförvaret bygger på den svenska KBS-3-metoden, som SKB har utvecklat under över 40 år och som nu sprids internationellt. Metoden består av tre säkerhetsbarriärer: kopparkapseln med ett 50 mm tjockt kopparhölje som innesluter kärnavfallet, bentonitlerbufferten som omger kapseln, och själva urberget i Forsmark. Slutförvaret omfattar 500 tunnlar på 500 meters djup i urberget och ska rymma 12 000 ton använt kärnbränsle förpackat i 6 000 kopparkapslar. Kapslarna ska kunna isolera det radioaktiva avfallet i upp till 100 000 år enligt regeringens säkerhetskrav.

Slutförvaret kommer att vara klart för deponering under 2030-talet och fullt utbyggt på 2080-talet. SKB:s vd Stefan Engdahl har poängterat att Sverige tillsammans med Finland är längst i världen med slutförvarsfrågan. Finlands motsvarande slutförvar i Onkalo blev fysiskt färdigt 2023 och väntar på driftstillstånd, och det är också byggt enligt SKB:s KBS-3-metod. SKB har även avtal med finska Posiva Oy om att svetsa bottnarna till de finska kopparkapslarna, vilket görs i SKB:s kapsellaboratorium i Oskarshamn.

Livslängdsförlängning till 2060-talet

Forsmarks reaktorer är konstruerade för att leverera svensk el långt in på 2040-talet, men planer finns för en omfattande livslängdsförlängning som skulle möjliggöra drift fram till 2060-talet. Denna 20-åriga förlängning beräknas kosta mellan 40 och 50 miljarder kronor och innebär omfattande moderniseringar av komponenter, kontrollsystem och säkerhetsåtgärder. Forsmark 1 har redan genomgått stora moderniseringar inklusive byte av generatorstator, transformatorer och magnetiseringsutrustning som möjliggör den permanenta effekthöjningen.

Livslängdsförlängningen är central för Sveriges långsiktiga elplanering. Vattenfall och de övriga ägarna ser kärnkraften som en kostnadseffektiv väg att behålla fossilfri baskraft i elsystemet utan att behöva bygga nya reaktorer från grunden. Regeringen har dessutom 2025-2026 driven igenom flera lagändringar som underlättar både ny kärnkraft och livslängdsförlängning av befintliga reaktorer, vilket gör Forsmark till en av de prioriterade anläggningarna i den svenska elplaneringen. För enskilda hushåll har samtidigt småskalig solel via balkongkraftverk blivit ett komplement, även om dessa inte ersätter behovet av baskraftsproduktion som den från Forsmark.

Forsmark och Sveriges elmix

Forsmarks bidrag till svensk elproduktion är svårt att överskatta. Med 25 TWh per år står Forsmark för cirka en sjättedel av Sveriges samlade elförbrukning. Sett över hela kärnkraftsflottan står de svenska kärnkraftverken (Forsmark, Ringhals och Oskarshamn) för cirka en tredjedel av svensk elproduktion, vilket gör kärnkraften till en av tre stora pelare i elsystemet tillsammans med vattenkraft (cirka 40 procent) och vindkraft (cirka 20 procent).

Forsmarks el distribueras via det svenska stamnätet och bidrar framför allt till elförsörjningen i elområde SE3, där Stockholm, Mälardalen och stora delar av östra Mellansverige ligger. Den geografiska placeringen vid Östersjökusten gör också att Forsmarks el snabbt kan exporteras till Finland via en undervattenskabel under Östersjön som förbinder Forsmark med Olkiluoto-kärnkraftverket. Energiomställningen mot mer förnybar el har förändrat förutsättningarna för Forsmark genom att skapa större prisvariation, vilket är anledningen till att Forsmark 2 nedreglerades helt under några dygn hösten 2024 för första gången på 20 år. Också havsbaserad vindkraft som Kriegers Flak påverkar elsystemet och balansen mellan baskraft och variabel kraft.

Göran Forsmark

Förutom kärnkraftverket är namnet Forsmark känt från Göran Forsmark (1955-2020), en svensk skådespelare som blev känd för sina roller i film, tv och teater. Han föddes faktiskt inte i Forsmark utan i Malmberget i Gällivare kommun, vilket gör hans efternamn till en kuriös sammanträffande. Hans mångsidiga karriär och uppskattade insatser gjorde honom till en älskad skådespelare i Sverige fram till hans bortgång 2020. För besökare som söker information om kärnkraftverket är det viktigt att skilja mellan platsen Forsmark, kärnkraftverket Forsmarks Kraftgrupp AB och skådespelaren Göran Forsmark.

Vanliga frågor om Forsmark

Hur mycket el producerar Forsmark per år?

Forsmark producerar cirka 25 TWh per år och har som mest producerat 25,35 TWh under 2014. Den dagliga produktionen ligger på cirka 75 GWh, vilket motsvarar ungefär hela Stor-Stockholms elförbrukning per dygn.

Vem äger Forsmark?

Forsmarks kärnkraftverk ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall AB som huvudägare (66 procent), Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 procent) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (8,5 procent).

Hur stor är Forsmarks effekt?

Forsmarks tre reaktorer har efter effekthöjningar en sammanlagd nettoeffekt på 3 307 MW. Forsmark 1 har 1 014 MW, Forsmark 2 har 1 121 MW och Forsmark 3 har 1 172 MW.

När byggdes Forsmark?

Byggnationen av Forsmarks kärnkraftverk påbörjades i början av 1970-talet. De tre reaktorerna togs i kommersiell drift mellan 1980 och 1985: Forsmark 1 år 1980, Forsmark 2 år 1981 och Forsmark 3 år 1985.

Är Forsmark 3 i drift?

Ja, Forsmark 3 är åter i drift sedan den 27 januari 2025 efter att ha varit avställd hösten 2024 på grund av sprickor i turbinskovlarna. F3 har sin nästa revision planerad till 8 mars till 4 april 2026.

Hur många jobbar på Forsmark?

Forsmarks Kraftgrupp AB har 1 120 anställda. Vid de årliga revisionerna förstärks personalstyrkan med flera hundra specialister från Sverige och andra europeiska länder.

Var ligger Forsmark?

Forsmark ligger i Östhammars kommun i norra Uppland, cirka 150 km nordost om Stockholm vid Östersjökusten i norra Roslagen.

Vad är KBS-3-metoden?

KBS-3 är den svenska metoden för slutförvar av använt kärnbränsle. Den bygger på tre säkerhetsbarriärer: kopparkapsel med 50 mm tjockt hölje, bentonitlerbuffert runt kapseln, och själva urberget. Slutförvaret i Forsmark omfattar 500 tunnlar på 500 meters djup och ska rymma 12 000 ton kärnavfall i 6 000 kopparkapslar.

När öppnar slutförvaret i Forsmark?

Bygget av Kärnbränsleförvaret påbörjades officiellt i januari 2025 med första spadtaget av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Slutförvaret kommer att vara klart för deponering under 2030-talet och fullt utbyggt på 2080-talet.

Sammanfattning

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges yngsta kärnkraftsanläggning och en hörnsten i svensk fossilfri elproduktion. Med tre kokvattenreaktorer och en sammanlagd effekt på 3 307 MW efter genomförda effekthöjningar producerar Forsmark cirka 25 TWh per år, vilket motsvarar en sjättedel av Sveriges samlade elförbrukning. Anläggningen ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som huvudägare på 66 procent, och har 1 120 anställda. Trots utmaningarna under hösten 2024 med Forsmark 3:s turbinskovelsprickor är alla tre reaktorer i drift 2026, och planer finns för en livslängdsförlängning på 40 till 50 miljarder kronor som ska möjliggöra drift in på 2060-talet.

Forsmark är också platsen för Sveriges mest betydelsefulla slutförvarsanläggningar. SFR har varit i drift sedan 1988 för låg- och medelaktivt avfall, och Kärnbränsleförvaret för använt kärnbränsle började byggas officiellt i januari 2025 med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Med KBS-3-metoden och 500 tunnlar på 500 meters djup kommer slutförvaret att kunna ta emot 12 000 ton kärnavfall i 6 000 kopparkapslar och vara säkert i upp till 100 000 år. Sverige är tillsammans med Finland längst i världen med att lösa kärnavfallsfrågan, vilket gör Forsmark inte bara till en regional kraftproducent utan också till ett internationellt referensobjekt för säker kärnkraftsavveckling.