Skrotningspremien 2025 – hur fungerar den?

Från och med augusti 2024 har privatpersoner i Sverige haft möjlighet till 25 000 kronor i statlig premie om de skrotar sin gamla bensin- eller dieselbil och byter till elbil. Det är ett sätt för regeringen att få fart på elektrifieringen och samtidigt minska mängden gamla, utsläppsintensiva fordon i trafik.

Men hur fungerar systemet i praktiken? Och är 25 000 kronor tillräckligt för att driva på en verklig förändring?

Så här fungerar den nuvarande skrotningspremien

Premien administreras av Boverket och är tänkt att vara ett konkret incitament för hushåll att byta från fossildrivna fordon till elbilar. För att kunna ta del av skrotningspremien behöver följande kriterier vara uppfyllda:

• Utsläppsklass: Bilen som skrotas ska vara klassad som Euro 4 eller äldre.
• Ägarskap: Du måste ha varit registrerad som ägare till bilen den 6 september 2023.
• Besiktning: Bilen ska ha genomgått en godkänd kontrollbesiktning efter den 6 juli 2022.
• Skrotningstidpunkt: Skrotningen måste ske efter den 20 augusti 2024 hos en auktoriserad skrotare.
• Nytt fordon: Du ska köpa eller leasa en elbil (utsläppsklass El) från och med den 20 augusti 2024.
• Innehav: Den nya elbilen ska ägas eller leasas i minst 12 månader.

Premien är personlig och kan bara sökas av privatpersoner – företag omfattas inte. Ansökan görs digitalt via Boverkets e-tjänst mellan den 20 augusti 2024 och den 19 augusti 2025. Utbetalningen sker i efterhand när alla krav är uppfyllda.

Därför är behovet akut – Sveriges bilpark i siffror

Den genomsnittliga svenska personbilen är över tio år gammal. Mer än 1,3 miljoner bilar är äldre än 15 år, och dessa är ofta betydligt mer utsläppsintensiva än nyare modeller. Samtidigt är andelen elbilar fortfarande låg. Bara drygt 3,5 procent av Sveriges totala bilpark består i dag av elbilar, även om andelen bland nyregistrerade fordon är högre.

Det innebär att fossilberoendet fortfarande är stort. Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser – och personbilarna är en av de största källorna. Att ersätta gamla bensin- och dieselbilar med elbilar är därför en viktig del i landets arbete för att nå nettonollutsläpp till 2045.

Vad säger historiken? Tidigare skrotningspremier i Sverige

Det här är inte första gången Sverige erbjuder en skrotningspremie. Redan 2007 infördes en premie på 4 000 kronor för att skrota bilar tillverkade före 1989. Den togs dock bort samma år då man bedömde att den hade begränsad effekt och att marknaden själv kunde hantera uttjänta bilar. Under 2023 återinfördes modellen, denna gång med en premie på 10 000 kronor.

Intresset visade sig dock vara svalt – endast 314 ansökningar registrerades under de första sex månaderna. Kritiken var tydlig: premien var för låg, kraven för snäva och informationsspridningen otillräcklig. För att åtgärda detta höjdes premien till 25 000 kronor, vilket är det belopp som gäller under perioden 2024–2025.

När skrotaren betalade kontant – därför fick man pengar under pandemin

Under coronapandemin fanns ett ovanligt starkt intresse för gamla bilar från bilskrotare – och det var inte bara för att rensa bort gamla fordon från vägarna. En viktig orsak till att många skrotfirmor betalade kontant för skrotbilar, ofta flera tusen kronor, var att världsmarknaden för metallmaterial – särskilt stål – var ansträngd. Pandemin hade orsakat leveransproblem, produktionsstopp i fabriker och kraftigt ökad efterfrågan på återvunnet material. Det gjorde att skrotbilar plötsligt fick ett oväntat högt värde.

Stål, aluminium och koppar är centrala material i bilars konstruktion, och under pandemin blev tillgången på nytt stål från traditionella tillverkare begränsad. Bilskrotar såg därför ett tillfälle att täcka behovet genom återvinning. Särskilt bilar med originalkatalysator – som innehåller värdefulla metaller som platina, palladium och rodium – betalades generöst för. Det var inte ovanligt att man kunde få mellan 1 000 och 2 800 kronor kontant vid upphämtning, helt utan krav på att köpa en ny bil.

Detta var alltså ingen statlig premie, utan ett rent marknadsbaserat värde som uppstod när efterfrågan på återvunna metaller sköt i höjden. När marknadsläget senare stabiliserades, sjönk också ersättningen från skrotarna. I dag är ersättningen från skroten i de flesta fall obefintlig eller mycket låg – särskilt i samband med att staten nu erbjuder en egen skrotningspremie kopplad till elbilsköp.

Internationella exempel – så gör andra länder

Skrotningspremier är ett beprövat verktyg i flera europeiska länder. I Frankrike erbjuds upp till 5 000 euro i prime à la conversion till den som byter till elbil. I Tyskland infördes under finanskrisen 2009 en premie på 2 500 euro, vilket ledde till att över 1,7 miljoner gamla bilar skrotades på ett år.

Italien har också ett bonus-malus-system där både skrotning och köp av bilar med låga utsläpp premieras. I jämförelse ligger Sveriges premie på en medelhög nivå, men landets elektrifieringstakt är långsammare än i exempelvis Norge. Den svenska bilflottan är dessutom äldre, vilket gör insatsen ännu mer angelägen.

Vad vinner vi på det? Miljömässiga och ekonomiska effekter

Om skrotningspremien får avsedd effekt kan det ge flera tydliga vinster, både för klimatet och samhället:

• Minskade utsläpp: Färre gamla bilar innebär lägre utsläpp av koldioxid och kväveoxider.
• Renare luft: Lägre partikelhalter i tätorter förbättrar folkhälsan.
• Lägre bränslekostnader: Elbilar är billigare i drift, vilket gynnar hushållen på lång sikt.
• Impulser till industrin: Ökad efterfrågan på elbilar driver på teknikutveckling och investeringar.
• Minskad oljeimport: Övergång till el minskar Sveriges beroende av importerade fossila bränslen.

Samtidigt finns ekonomiska risker. Om premien mest lockar dem som ändå hade köpt elbil, kan det bli en ineffektiv användning av skattepengar. För att ge verklig miljönytta behöver åtgärden nå dem som annars inte hade bytt bil.

Så tycker experterna – och det här kan bli bättre

Flera experter inom klimat, transport och samhällsekonomi har lyft att skrotningspremien i sin nuvarande form har förbättringspotential. Här är några av de vanligaste förslagen:

• Bredda fordonskategorierna: Inkludera även lätta lastbilar, husbilar och motorcyklar.
• Fler val än bara elbilar: Tillåt även biogasbilar, vätgasfordon och medlemskap i bilpooler.
• Fler får ta del: Inför ett inkomstprövat tillägg för hushåll med lägre inkomster.
• Ökad information: Sprid kunskap om premien via kampanjer och samarbete med bilhandlare.
• Kombinera med andra stöd: Till exempel laddstöd, klimatbonusar och stöd till andrahandsmarknaden.

Ett bredare grepp med fler målgrupper och en mer sammanhållen politik kan ge betydligt starkare effekt än vad en isolerad premie mäktar med.

Är det rätt tid att skrota din bil?

Det beror helt på dina förutsättningar. Om du redan har funderat på att byta till elbil kan skrotningspremien vara det som tippar vågskålen. Men det finns flera faktorer du bör tänka på innan du bestämmer dig. En av de viktigaste är hur du ska ladda bilen. Bor du i villa med egen uppfart är det enkelt att installera en laddbox – men bor du i lägenhet kan det vara betydligt svårare. Många bostadsrättsföreningar saknar laddplatser, och på gatan är tillgången ofta begränsad eller opålitlig.

Du behöver också fundera på hur mycket du kör. Kör du korta sträckor mestadels i stadstrafik kan elbil vara perfekt, men om du ofta kör längre sträckor i områden där laddinfrastruktur är gles, kan det bli frustrerande. Elbilens räckvidd, laddtider och väderpåverkan måste också vägas in.

Ekonomin är också avgörande. Premien på 25 000 kronor är ett rejält tillskott, men en ny elbil kostar fortfarande mycket mer än en begagnad fossilbil. Dessutom betalas premien ut i efterhand, vilket innebär att du först måste ligga ute med hela kostnaden själv.

Och glöm inte: du måste behålla elbilen i minst ett år för att få behålla pengarna. Så även om premien är generös, passar den inte alla – särskilt inte om du inte har möjlighet att ladda bilen hemma.

Vanliga frågor om skrotningspremien

Hur mycket får jag i premie?

Du får 25 000 kronor om du uppfyller alla krav och byter till elbil.

Måste jag köpa en ny elbil?

Nej, begagnade elbilar omfattas också, så länge de är klassade i utsläppsklass El.

Kan jag leasa i stället för att köpa?

Ja, så länge du behåller bilen i minst tolv månader.

När kan jag ansöka?

Mellan 20 augusti 2024 och 19 augusti 2025 via Boverkets e-tjänst.

Vad händer om jag säljer elbilen innan ett år gått?

Då måste du återbetala hela premien.