Northvolts framtid hänger i luften – ny ägare kan vara på väg in

Northvolt har länge setts som en av Sveriges stora gröna industrisatsningar, med målet att förse Europas elbilsmarknad med miljövänliga litiumjonbatterier.

Men efter månader av ekonomiska svårigheter och rapporter om vikande produktion, är företaget nu föremål för spekulationer om en möjlig ny ägare. Situationen är så allvarlig att näringsminister Ebba Busch i mars 2025 öppet kommenterade konkursboets öde.

Vad hände med Northvolt?

Det var bara några år sedan Northvolt beskrevs som ett flaggskepp i den svenska omställningen mot fossilfri industri. Med investeringar från tunga aktörer som Volkswagen, BMW och Goldman Sachs, och politiskt stöd på både svensk och europeisk nivå, verkade framtiden ljus.

Men kostnadsökningar, förseningar i produktionen och en global prispress på batterimarknaden tärde snabbt på bolagets likviditet. Under 2024 blev det tydligt att något var fel – och i början av 2025 stod det klart att bolaget inte längre kunde bära sina skulder. Konkursen kom som ett slag både för näringslivet och för Sveriges gröna image.

Vd:ns skandalintervju väckte reaktioner

Kritiken mot Northvolts tidigare ledning fick ytterligare bränsle efter en uppmärksammad intervju med vd:n, som sändes bara dagar efter konkursbeskedet. När reportern frågade:

”Du har tjänat 200 miljoner på det här. Du är en av få som har tjänat pengar på Northvolt. Hur känns det den här dagen?”

…svarade han:

”Det var en otroligt dum fråga.”

Istället för att bemöta frågan med eftertanke eller självkritik, avfärdade han den direkt – något som väckt starka reaktioner i både sociala medier och näringslivskretsar. Många menar att uttalandet visade på en osund distans till både bolagets misslyckande och de tusentals anställda som nu berörs.

Intervjun har blivit viral och kan komma att påverka hur både investerare och myndigheter ser på den tidigare företagsledningen. Du kan se inslaget här:

Hela styrelsen lämnar Northvolt – mitt under konkursen

Mitt i den pågående konkursprocessen har samtliga medlemmar i Northvolts styrelse valt att lämna sina uppdrag. Detta avslöjade Affärsvärlden efter att ha tagit del av uppgifter som skickats in till Bolagsverket.

– ”De har valt att gå hela bunten”, sa en handläggare på Bolagsverket till SVT den 11 april 2025.

Avhoppet sker bara dagar efter att företaget ansökte om konkurs den 21 mars, vilket väckt ytterligare frågor om ansvarsfördelning och ledarskap i ett av Sveriges mest uppmärksammade industriprojekt.

Konkursförvaltaren Johan Pellegrini bekräftade att det inte finns något som juridiskt hindrar en styrelse från att avgå under en konkurs. Men han poängterade samtidigt att det inte innebär att de slipper ansvar:

– ”Styrelsens skyldigheter gentemot konkursförvaltaren försvinner ju inte bara för att de lämnar styrelsen”.

Styrelsens gemensamma sorti kommer sannolikt att granskas noga i den fortsatta hanteringen av konkursboet – inte minst eftersom många fortfarande undrar hur ett så kapitalstarkt bolag kunde falla så snabbt.

Möjliga köpare – vilka kan komma i fråga?

Spekulationerna om vem som kan tänkas ta över Northvolts tillgångar har gått varma. Några alternativ som nämnts i industrikretsar är:

• Europeiska energijättar: Bolag som TotalEnergies och Enel har tidigare visat intresse för batteriutveckling och kan se värde i Northvolts produktionsanläggningar.
• Amerikanska techbolag: Apple och Tesla har båda visat intresse för att kontrollera batterikedjan, men en sådan affär skulle kunna mötas med skepsis av EU.
• Svenska konsortier: Det har spekulerats i att ett svensklett konsortium, kanske med stöd från pensionsfonder eller privata investerare, skulle kunna gå in och rädda verksamheten.
• Kinesiska aktörer: Trots Busch uttalanden, finns det rapporter om kinesiska bolag som gärna vill ta över teknologin och den delvis färdigställda fabriken.

Ebba Busch tydlig – kinesiska köpare oönskade

Under en pressträff i Skellefteå gjorde Busch klart att hon varken vill se ett statligt övertagande eller ett kinesiskt ägande.

– ”Det finns hopp och möjlighet till en ny ägare, men i detta svåra säkerhetspolitiska läge handlar det om vårt oberoende”, sade näringsministern.

Uttalandet kom i skuggan av de geopolitiska spänningar som har förstärkts under de senaste åren, särskilt kring teknologisk infrastruktur och strategiskt viktiga industrier. Busch betonade att regelverket för utländska investeringar ger Inspektionen för strategiska produkter (ISP) ansvaret att bedöma den typen av ägarförändringar – inte regeringen.

Staten håller sig avvaktande – men hur länge?

Regeringen har hittills valt att inte intervenera direkt, men det politiska trycket ökar. Kritiker menar att Northvolts fall visar hur sårbart det är att förlita sig på privat kapital i strategiskt viktiga sektorer. Frågan är hur länge staten kan stå vid sidan om, särskilt om en utländsk aktör med potentiella säkerhetsrisker visar konkret intresse.

Det är värt att notera att Busch inte stänger dörren helt för statligt engagemang – men hon utesluter ett fullskaligt statligt övertagande. Däremot skulle regeringen kunna ge sitt stöd till ett svenskt privat initiativ, i stil med vad man gjort inom andra framtidsbranscher.

Northvolts framtid avgörs sannolikt inom de närmaste månaderna. ISP har ett tungt ansvar att väga in både ekonomiska, teknologiska och säkerhetspolitiska faktorer. En ny ägare måste inte bara ha kapital, utan även acceptans på politisk och strategisk nivå.

Oavsett vem som tar över står det klart att Northvolts fall blivit ett exempel på hur snabbt förutsättningarna kan förändras i en värld där industri, politik och säkerhet vävs samman. Den svenska drömmen om att bli Europas batterihjärta lever vidare – men i vilken form återstår att se.