Ölandsbron är Sveriges längsta bro

Ölandsbron är 6 072 meter lång och invigdes den 30 september 1972, efter fem års byggtid mellan 1967 och 1972. Bron förbinder Kalmar på fastlandet med Möllstorp på Öland över Kalmarsund och är fortfarande Sveriges längsta bro om man bortser från Öresundsbron som delvis ligger på dansk mark. Här är allt du behöver veta om Ölandsbron: längden, konstruktionen, byggåret, renoveringarna, de berömda aprilskämten och varför Trafikverket räknar med att bron ska hålla minst till 2075.

Hur lång är Ölandsbron?

Frågan om hur lång är Ölandsbron besvaras enkelt: bron är 6 072 meter lång, mätt från brofäste till brofäste över Kalmarsund. Det gör den till Sveriges längsta bro om man räknar enbart de delar som befinner sig på svenskt territorium. Öresundsbron, som tekniskt sett är längre (totalt 7 845 meter), löper delvis på dansk mark vilket gör att Ölandsbron behåller titeln ”Sveriges längsta bro” i officiell svensk statistik.

En intressant teknisk detalj är att Ölandsbrons längd faktiskt varierar med temperaturen. Enligt Trafikverket kan bron skilja sig hela fyra meter mellan en kall vintervåka och en varm sommardag. Denna utvidgning är inbyggd i konstruktionen och hanteras av rörliga lager och dilatationsfogar mellan brospannen, en helt nödvändig lösning eftersom betongen annars skulle spricka av termiska spänningar.

Ölandsbron som Europas längsta bro 1972-1998

När Ölandsbron invigdes 1972 var den Europas längsta bro, en titel den behöll i 26 år. Rekordet togs över 1998 av Vasco da Gama-bron i Lissabon, Portugal (12 345 meter), och idag är Krimbron mellan Ryssland och Krim Europas längsta med sina 18,1 kilometer (invigd 2018). Ölandsbron är dock fortfarande en av Europas absolut längsta broar och Skandinaviens andra längsta efter Öresundsbron.

När byggdes Ölandsbron?

Frågan när byggdes Ölandsbron har ett tydligt svar: bron byggdes mellan 1967 och 1972. Det första symboliska spadtaget togs den 30 december 1967 av dåvarande kommunikationsminister Svante Lundkvist på fastlandssidan i Kalmar. Bara några dagar senare, den 4 januari 1968, togs motsvarande spadtag på Ölandssidan av riksdagsmannen Fritz Börjesson, en av de mest drivande krafterna bakom brobygget. Bron stod färdig hösten 1972 och invigdes officiellt den 30 september samma år av den dåvarande kronprinsen Carl Gustaf, som senare blev kung Carl XVI Gustaf.

Idén om en fast förbindelse mellan Öland och fastlandet hade dock funnits mycket längre. Redan 1932 presenterades det första konkreta förslaget i en motion till Sveriges riksdag, men det skulle dröja 34 år innan regeringen 1966 slutligen fastställde en plan för brobygget. Den långa beslutsprocessen reflekterade både dåtidens tekniska utmaningar och de stora kostnaderna för ett projekt av denna omfattning.

Hur Ölandsbron är konstruerad

Ölandsbron är en balkbro av armerad betong, en konstruktionstyp som valdes för att klara av Kalmarsunds utmanande förhållanden med starka vindar, isförhållanden och saltvattenmiljö. Hela bron består av 155 separata spann, varav 149 är så kallade lågbrospann med kortare spännvidd, och 6 är högbrospann med 130 meters spännvidd vardera. Det är de sex högbrospannen som ger bron dess karakteristiska kurva på mitten, där fartyg ska kunna passera under.

Lågbron och högbron

Ölandsbron är uppdelad i två huvudsakliga sektioner. Lågbron utgör den absoluta majoriteten av brons längd och består av kortare spann mellan pelare på olika höjder, från 6,65 meter över havet vid landfästena upp till cirka 30 meter där högbron tar vid. Lågbrons konstruktion är mer enkel och kostnadseffektiv, men det är också den del som drabbades värst av betongproblemen som upptäcktes på 1980-talet.

Högbron, eller högbrodelen som den ofta kallas, är de centrala sex spannen med 130 meters spännvidd vardera. Här reser sig pelarna högt nog att ge en segelfri höjd på 36 meter, så att stora fartyg kan passera under bron. Den högsta punkten på själva brobanan är 41,69 meter över havet. Högbrons spann är konstruerade som lådbalkar i förspänd betong, en mer avancerad konstruktion än lågbrons enklare balkar.

Bygget: Skanska, bräckt vatten och de tidiga problemen

Skanska, då känt under namnet Skånska Cementgjuteriet, fick uppdraget att bygga Ölandsbron 1967. Bygget pågick parallellt från båda sidor och möttes mitt i Kalmarsund, vilket var en symbolisk höjdpunkt under projektet. Den totala byggkostnaden uppgick till 130 miljoner kronor, en ansenlig summa för den tiden. Hela 18 stora prefabbetongelement med pelare och spann tillverkades i kontrollerade tak-täckta miljöer för att sedan transporteras ut och monteras på plats.

Vid bygget fattades dock ett kostnadsbesparande beslut som skulle få långsiktiga konsekvenser. För att minska byggkostnaderna tilläts Skanska blanda betongen med bräckt vatten från Kalmarsund för vissa konstruktionsdelar. Det bräckta vattnet innehöll klorider, vilket på sikt påskyndade korrosionen av armeringsjärnen i betongen. Detta var ett vanligt grepp under 1960-talet eftersom Kalmarsund då inte klassades som marin miljö i regelverket, men det visade sig vara katastrofalt för betongens hållbarhet.

Renoveringen som blev en miljardaffär

Redan 1980-talet började problem upptäckas. Bropelarna vittrade och armeringsjärnen rostade på grund av kloriderna från det bräckta vattnet. Skanska har själva senare bekräftat att tre faktorer orsakade skadorna: det bräckta vattnet, den kalkstensbaserade ballasten och vattenavrinningen från brobanan som rann längs pelarna och förde in salt direkt på betongen.

Mellan 1990 och 2000 genomfördes en omfattande renovering där 156 pelare antingen förstärktes eller byttes ut helt, denna gång med rostfri armering för att förhindra framtida korrosion. NCC renoverar för närvarande bron med en ny metod kallad ”vattenbilning”, där högt vattentryck använts för att skonsamt avlägsna skadad betong utan att skada den friska. Den totala kostnaden för underhåll och reparation av Ölandsbron är enligt Trafikverket cirka 1,573 miljarder kronor i 2021 års penningvärde, vilket är betydligt mer än den ursprungliga byggkostnaden men ändå i nivå med liknande broar från samma tid.

Trafiken över Ölandsbron

I genomsnitt passerar 18 600 fordon Ölandsbron varje dag, året runt. Trafiken är dock starkt säsongsberoende. Under sommarmånaderna stiger trafiken till cirka 25 000 fordon per dygn, och under Skördefesten den sista veckan i september kan trafikvolymen toppa 36 000 fordon per dygn. Detta är en av anledningarna till att underhållsarbete och reparationer på bron alltid planeras till perioder utanför turistsäsongen, med start oftast i mars-april och slut i juni.

Hastighetsgränsen på bron är 90 kilometer i timmen, men sänks ofta tillfälligt vid hård vind, dimma eller köer. Fartkontroller är inte ovanliga och bron har en automatisk hastighetsövervakning som registrerar fordon som överskrider gränsen. Det är inte tillåtet att cykla eller gå över Ölandsbron. Cyklister hänvisas till cykelfärjan som går mellan Färjestaden och Kalmar under sommarsäsongen.

Vägen som går över bron: länsväg 137

Vägen som löper över Ölandsbron är länsväg 137, även kallad Ölandsleden. På fastlandssidan ansluter den till Europaväg 22 (E22) vid Kalmar, och på Öland ansluter den till länsväg 136 vid Möllstorp. Länsväg 137 är därmed enda biltransportförbindelsen mellan Öland och fastlandet, och utgör därför en strategiskt viktig väg som Trafikverket prioriterar för vinterväghållning och katastrofbredskap.

Hur Sverige hanterar landets stora broar, inklusive Ölandsbron, regleras av Trafikverket. Andra liknande svenska broprojekt inkluderar Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn, som tekniskt sett är längre men inte räknas som ”Sveriges längsta” eftersom hälften ligger på dansk mark.

Aprilskämten som blev legendariska

Få svenska broar har varit så bra på att hamna i tidningarna för aprilskämt som Ölandsbron. Två berömda exempel sticker ut. Under själva bygget på sent 1960-tal publicerade lokaltidningen Ölandsbladet ett aprilskämt om att brons båda sidor hade beräknats fel och skulle missa varandra mitt i sundet. Skämtet kompletterades med ett fotomontage som visade hur det skulle se ut, och det var så övertygande att flera läsare hörde av sig orolligt till Skanska.

Det mest kända aprilskämtet kom 1997 från SVT:s Smålandsnytt, som påstod att en av Ölandsbrons pelare hade kollapsat. Skämtet blev så övertygande att rikssändningen Rapport senare samma kväll var tvungen att gå ut med en formell dementi för att lugna allmänheten. Det är ett av de bäst ihågkomna aprilskämten i svensk medie-historia, och det visade hur djupt rotad oron för Ölandsbrons hållbarhet hade blivit efter renoveringsproblemen på 1980-talet.

Mysteriet med antal bultar

En annan kulturreferens kring Ölandsbron är frågan om hur många bultar bron innehåller. Frågan blev en del av svenskt popkulturarv genom radioprogrammet Nilecity 105,6 där den användes som utslagsfråga i en lyssnartävling. Programmets påstådda ”korrekta svar” var 7 428 954 bultar, en helt påhittad siffra. Den faktiska siffran är enligt det dåvarande Vägverket cirka 20 000 skruvar, men frågan har fortfarande ett kult-status och är ett återkommande skämt om svensk byggnads-trivia.

Ölandsbrons betydelse för Öland

Innan Ölandsbron byggdes var Öland kraftigt beroende av färjetrafik för all transport till och från fastlandet. Detta gjorde ön särskilt sårbar vintertid när is kunde stoppa färjorna i dagar eller veckor. Sedan invigningen 1972 har bron förändrat livet på Öland fundamentalt. Befolkningsutvecklingen, som tidigare hade pekat utför med kontinuerlig utflyttning, vände och började öka igen.

Färjestaden, som ligger närmast brofästet på Ölandssidan, har vuxit från en liten ort till en av Ölands största samhällen. Pendling till och från Kalmar har blivit möjligt, vilket gör att människor kan bo permanent på Öland men arbeta på fastlandet. Turistnäringen, som idag är en av Ölands viktigaste industrier, hade aldrig kunnat utvecklas till nuvarande omfattning utan bron som tillåter snabb och säker bilresa till ön.

Framtiden: hur länge håller Ölandsbron?

Enligt Trafikverkets beräkningar förväntas Ölandsbron kunna vara i drift fram till åtminstone 2075, förutsatt att underhållsarbetet fortsätter i samma omfattning som hittills. Det innebär att bron behöver hålla minst 50 år till från idag. Hittills har det inte funnits några konkreta planer på att bygga en ny bro mellan Öland och fastlandet, eftersom de nuvarande renoveringarna fortfarande är mer kostnadseffektiva än en helt ny konstruktion.

Pågående och planerade arbeten inkluderar den så kallade täckskiktsreparationen som NCC genomför i flera faser. En inledande fas startade 2024, och huvudfasen är planerad till 2026-2027. Arbetet innebär att betongytor på lågbrodelarnas pelare repareras med moderna metoder för att förlänga brons livslängd ytterligare. Hastighetsgränsen sänks under arbetena och i vissa perioder är bara ett körfält i vardera riktning öppet.

Vanliga frågor om Ölandsbron

Hur lång är Ölandsbron?

Ölandsbron är 6 072 meter lång. Den löper över Kalmarsund mellan Kalmar på fastlandet och Möllstorp på Öland. Längden varierar dock cirka 4 meter mellan en varm sommardag och en kall vinternatt, eftersom betongen utvidgas vid värme. Detta är inbyggt i konstruktionen via dilatationsfogar.

När byggdes Ölandsbron?

Ölandsbron byggdes mellan 30 december 1967 och 30 september 1972, totalt knappt fem år. Det första spadtaget togs av kommunikationsminister Svante Lundkvist 1967, och bron invigdes 1972 av dåvarande kronprins Carl Gustaf, idag kung Carl XVI Gustaf.

Hur många spann har Ölandsbron?

Ölandsbron har 155 spann totalt. 149 av dessa är så kallade lågbrospann med kortare spännvidd, och 6 är högbrospann med 130 meters spännvidd vardera. De sex högbrospannen ger bron dess karakteristiska kurva på mitten där fartyg kan passera under.

Hur hög är Ölandsbron?

Den högsta punkten på Ölandsbron är 41,69 meter över havet. Den segelfria höjden under bron, som avgör vilka fartyg som kan passera, är 36 meter. Lägsta punkten är 6,65 meter över havet vid landfästena.

Vem byggde Ölandsbron?

Ölandsbron byggdes av Skanska, som vid tiden hette Skånska Cementgjuteriet. Företaget fick uppdraget 1967 och byggde bron parallellt från båda sidor. Idag är det NCC som ansvarar för stora delar av det löpande underhållet och reparationerna.

Kostar det pengar att åka över Ölandsbron?

Nej, Ölandsbron är helt avgiftsfri året runt. Detta skiljer sig från Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn, där en biltull tas ut vid varje passage. Ölandsbron har varit avgiftsfri sedan invigningen 1972.

Får man cykla över Ölandsbron?

Nej, det är förbjudet att cykla eller gå över Ölandsbron året runt. Cyklister hänvisas till cykelfärjan som går mellan Färjestaden och Kalmar under sommarsäsongen. Detta är en säkerhetsåtgärd eftersom bron har endast bilkörfält och inga separata gång- eller cykelbanor.

Hur många bilar passerar Ölandsbron per dag?

I genomsnitt passerar 18 600 fordon Ölandsbron varje dag året runt. Trafiken är dock starkt säsongsberoende: under sommarmånaderna stiger den till 25 000 fordon per dygn, och under Skördefesten i slutet av september toppar trafiken vid 36 000 fordon per dygn.

Är Ölandsbron Sveriges längsta bro?

Ja, Ölandsbron är Sveriges längsta bro om man räknar enbart de delar som ligger på svenskt territorium. Öresundsbron är tekniskt sett längre (7 845 meter totalt), men hälften av den ligger på dansk mark. Ölandsbron behåller därmed titeln ”Sveriges längsta bro” i officiell statistik.

Är Ölandsbron Europas längsta bro?

Nej, inte längre. Ölandsbron var Europas längsta bro mellan 1972 och 1998, då Vasco da Gama-bron i Lissabon, Portugal (12 345 meter) invigdes och tog över titeln. Idag är Krimbron mellan Ryssland och Krim Europas längsta med 18,1 kilometer, invigd 2018.

Hur länge kommer Ölandsbron att hålla?

Enligt Trafikverkets beräkningar förväntas Ölandsbron vara i drift fram till åtminstone 2075, förutsatt att underhållsarbete fortsätter i samma omfattning som hittills. Det innebär att bron ska hålla minst 50 år till från idag, även om kontinuerliga reparationer kommer behövas.

Sammanfattning

Ölandsbron är 6 072 meter lång och byggdes mellan 1967 och 1972. Bron är fortfarande Sveriges längsta och en av Skandinaviens viktigaste broförbindelser, även om den förlorade titeln som Europas längsta till Vasco da Gama-bron 1998. Konstruktionen som balkbro av armerad betong med 155 spann har visat sig hållbar trots tidiga problem med korrosion orsakat av bräckt vatten i betongen vid bygget.

De omfattande renoveringarna på 1990-talet och de pågående reparationerna under 2024-2027 har förlängt brons livslängd och Trafikverket räknar med att Ölandsbron ska vara i drift minst till 2075. Med över 18 000 fordon per dag, kulturella inslag som aprilskämtet om kollapsande pelare och Nilecity-skämtet om antal bultar, har Ölandsbron blivit mer än bara en transportväg. Den är en del av svensk identitet och en bro som har förändrat livet på Öland mer än någon annan enskild byggnad i öns historia.