Gotthard-Basistunneln – världens längsta tunnel genom berg och tid
I hjärtat av Alperna döljer sig en av världens mest imponerande ingenjörsbedrifter: Gotthard-Basistunneln. Med en längd på 57,1 kilometer är den världens längsta järnvägstunnel och ett nyckelprojekt för hela Europas infrastruktur. Men det är mer än bara siffror – det representerar decennier av planering, teknisk finess och miljöambitioner.
En revolution för resande och godstransport i Europa
Tunneln förbinder Erstfeld i den tyskspråkiga delen av Schweiz med Bodio i den italienskspråkiga delen. Den löper nästan helt horisontellt, vilket innebär att tåg slipper klättra uppför slingrande bergsvägar. Det här gör transporter både snabbare och mer energieffektiva.
Tidigare tog en tågresa mellan Zürich och Lugano drygt tre timmar. Nu tar den omkring två. Men den verkliga effekten märks i godstrafiken – varje dygn passerar över 200 tåg genom tunneln, vilket avlastar vägarna i hela alpområdet.
Ett bygge i extrem miljö – utmaningar under ytan

Att borra sig genom de hårda och geologiskt komplexa alpmassiven var inget litet uppdrag. Byggarbetet påbörjades 1996 och färdigställdes först 2016, efter mer än 20 år av sprängningar, borrningar och geologiska analyser.
Här är några tekniska fakta:
- Längd huvudtunnlar: 57,1 kilometer
- Total tunnelstruktur (inklusive servicetunnlar): Över 150 kilometer
- Djupaste punkt: Cirka 2 300 meter under bergstoppen
- Temperaturer under mark: Upp till 45 grader
- Antal borrhuvuden: Fyra gigantiska tunnelborrmaskiner användes
- Kostnad: Cirka 12 miljarder schweiziska franc
- Arbetsstyrka: Över 2 000 arbetare – åtta miste livet under bygget
Att sektionerna möttes med bara centimeters avvikelse visar på den extrema precision som krävdes. Allt detta skedde under jord, där hetta, fukt och bergtryck skapade ständiga utmaningar.
Så byggdes tunneln för att maximera säkerheten

Gotthard-Basistunneln består av två separata enkelspåriga tunnlar med förbindelser var 325:e meter. Det möjliggör:
- Snabb evakuering vid brand eller olycka
- Separat trafikflöde i varje riktning
- Underhåll utan trafikstopp
- Brandsektionering och avancerade ventilationssystem
Tunneln övervakas dygnet runt av ett kontrollcenter som kan reglera ljus, ventilation, nödstoppssystem och kontaktledningar. Vid händelser aktiveras räddningstjänst från särskilt utformade insatspunkter inne i tunneln.
Utöver de tekniska säkerhetssystemen finns också tydliga skyltar, nödtelefoner och sprinklers installerade i strategiska zoner. Evakueringskammare och gångvägar mellan spåren gör att passagerare snabbt kan förflyttas till säkerhet även om det är rökfyllt.
Ventilationssystemet är utformat för att styra luftflödet så att rök sugs bort från tågen vid brand. Tunneln är även byggd för att klara tåg i höga hastigheter – upp till 250 km/h – utan att kompromissa med säkerheten. Det gör Gotthard-Basistunneln till en av de mest avancerade och trygga tågtunnlarna i världen.
Klimatsmart infrastruktur för framtiden
Ett av huvudsyftena med tunneln var att flytta tung trafik från väg till järnväg – särskilt lastbilstransporter mellan Tyskland och Italien. Det är avgörande för att minska utsläpp av koldioxid och partiklar, förebygga olyckor i den känsliga alpmiljön samt minska det omfattande slitaget på vägarna.
Sedan öppningen har järnvägstrafiken ökat kraftigt, medan lastbilstrafiken på motorvägar som A2 har minskat. Projektet är därför också en viktig klimatåtgärd och ett exempel på hur storskalig infrastruktur kan bidra till en hållbar framtid.
Tack vare tunneln har Schweiz kunnat förstärka sin roll som föregångare i miljöanpassad transportpolitik. Landet har infört avgifter för tung trafik och erbjuder incitament för företag som väljer tåglösningar i stället för vägtransport.
Dessutom minskar järnvägsalternativet beroendet av fossila bränslen, då tågtrafiken i Schweiz till stor del drivs av vattenkraft. Den ökade punktligheten i godstrafiken gör även att fler företag vågar planera leveranser just-in-time via räls. På sikt kan detta bana väg för fler liknande tunnellösningar i andra känsliga naturområden i Europa.
Gotthard jämfört med långa tunnlar världen över
Gotthard-Basistunneln är i dag världens längsta tunnel i sin kategori. Här är några av de främsta konkurrenterna:
- Kanaltunneln (Storbritannien–Frankrike): 50,5 km – också känd som Eurotunneln, förbinder Folkestone och Calais
- Yulhyeon-tunneln (Sydkorea): 50,3 km – del av höghastighetsnätet mellan Seoul och Pyeongtaek
Det finns tunnlar som är längre i total längd om man räknar alla servicetunnlar, men Gotthard är fortfarande världens längsta huvudtunnel för järnväg.
Andra storslagna tunnelprojekt som är på gång
Byggandet av långa tunnlar är långt ifrån över. I hela världen planeras och byggs nya projekt i både berg och undervattensmiljöer. Några exempel:
- Brenner-Basistunneln (Österrike–Italien): Kommer att bli cirka 55 km lång när den står klar, troligen 2032
- Kinas snabbtågsnät: Flera nya tunnlar är under uppförande, vissa över 40 km, särskilt i bergiga regioner
Gemensamt för framtidens tunnlar är fokus på elektrifierade transporter, klimatanpassning och AI-baserade övervakningssystem.
Tunneln mellan Danmark och Tyskland – Fehmarn Bält-förbindelsen
Ett av Europas mest ambitiösa tunnelprojekt just nu är Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland. När den står klar kommer den att sträcka sig cirka 18 kilometer under Östersjön, mellan danska Rødby och tyska Puttgarden. Den blir världens längsta sänktunnel för både bil- och tågtrafik.
Till skillnad från Gotthard-Basistunneln, som borrats genom berg, byggs Fehmarn Bält-tunneln som en så kallad sänktunnel. Färdiga tunnelrör tillverkas på land och sänks därefter ner i ett grävt dike på havsbotten. Projektet väntas stå klart omkring 2029 och kommer att minska restiden mellan Hamburg och Köpenhamn med flera timmar. Det är också ett viktigt led i att förbättra transportförbindelserna i norra Europa och minska belastningen på färjetrafiken över Östersjön.
Lærdalstunneln – världens längsta vägtunnel
I Norge finns Lærdalstunneln, som med sina 24,5 kilometer är världens längsta vägtunnel. Den går mellan Lærdal och Aurland i västra Norge och är en del av den viktiga vägsträckan mellan Oslo och Bergen. Tunneln öppnade 2000 och är byggd för att ersätta en svår och väderutsatt fjällväg.
För att undvika att förare tappar koncentrationen vid den långa körsträckan har tunneln utrustats med ljussatta ”grottor” med blå och gula ljus var sjätte kilometer, där förare kan stanna till och vila. Tunneln är ett exempel på hur Norge, med sin krävande topografi, har blivit världsledande inom byggandet av säkra och användarvänliga vägtunnlar.
Världens längsta tunnel under vatten
Den längsta undervattenstunneln i världen just nu är Seikan-tunneln i Japan, som sträcker sig 53,9 kilometer mellan öarna Honshu och Hokkaido. Ungefär 23 kilometer av tunneln går under havsbotten, vilket gör den till världens längsta tunnel under vatten.
Seikan-tunneln öppnade 1988 och används främst för godstrafik och höghastighetståg. Konstruktionen var en teknisk utmaning, inte minst på grund av risk för jordbävningar och vattenläckor. Trots det är tunneln fortfarande i drift och utgör en livsviktig förbindelse mellan Japans två största öar. Den är ett tidigt exempel på avancerad tunnelteknik som inspirerat många moderna projekt, inklusive Eurotunneln och den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen.
Gotthard-Basis – en tunnel som förändrade ett land
Gotthard-Basistunneln är inte bara en ingenjörsbedrift – den har förändrat Schweiz roll i Europa. Den fungerar som en motorväg för tåg och gods mellan Nordeuropa och Sydeuropa, och den har förstärkt Schweiz position som ett logistiskt nav.
Dessutom visar projektet vad samarbete, långsiktighet och miljöfokus kan leda till. Det är ett monument över teknisk förmåga och ett kvitto på att enorma projekt kan förverkligas – utan att kompromissa med hållbarhet.
Vanliga frågor
Hur lång är Gotthard-Basistunneln?
57,1 kilometer, vilket gör den till världens längsta järnvägstunnel.
Vad kostade bygget?
Ungefär 12 miljarder schweiziska franc.
Hur djupt ligger tunneln?
Som mest omkring 2 300 meter under bergstopparna.
När öppnade tunneln?
Invigningen skedde 1 juni 2016.
Går det vanliga passagerartåg genom tunneln?
Ja, både regionaltåg och fjärrtåg trafikerar sträckan dagligen.