Epic Games släpper Lore, ett versionshanteringssystem byggt för spelfiler

Epic Games lanserade versionshanteringssystemet Lore på konferensen State of Unreal i juni 2026. Lore är skrivet i Rust, släpps under MIT-licens och riktar in sig på ett problem Git aldrig löste bra: hantering av enormt stora binärfiler. Systemet är gratis och öppen källkod och det körs redan inbyggt i Unreal Editor for Fortnite (UEFN) under namnet Unreal Revision Control.

Kort sagt är Lore Epics försök att bygga verktyget de själva saknat. En spel- eller filmstudio jobbar med hundratals gigabyte texturer, 3D-modeller, ljud och motion capture-data sida vid sida med källkoden. Git klarar text utmärkt. Binärfiler har alltid varit andra klassens medborgare där.

Git behandlar binärfiler som ett problem det inte vill ha

Git byggdes 2005 för att hantera Linux-kärnans källkod. Det är textrader, diffar och sammanslagningar. Fungerar perfekt för det.

Binärfiler är en annan sak. Git kan inte visa vad som ändrats i en 400 MB texturfil och det försöker inte heller. Istället lagrar det hela filen på nytt varje gång den ändras. Byter du en pixel i en stor bild sparas hela filen igen. Ett projekt med tunga tillgångar sväller snabbt till hundratals gigabyte historik som varje utvecklare tvingas ladda ner.

Lösningen har varit Git LFS (Large File Storage). Den byter ut de stora filerna mot små pekare i repot och lagrar själva innehållet separat. Gratis men skör. Pekarfilerna skapar förvirring, det finns ingen chunking så minsta ändring kräver att hela filen laddas om och nätverksfel mitt i en överföring kan korrumpera data.

Det är den här situationen Lore vill bort ifrån.

Så delar Lore upp stora filer i återanvändbara bitar

Lore använder chunked storage. Stora filer delas upp i mindre bitar med indexerad sökning och bara de bitar som faktiskt ändrats behöver överföras.

Skillnaden märks direkt i ett typiskt spelprojekt. Ändrar du en detalj i en stor modellfil skickar Git LFS om hela filen. Lore skickar bara den chunk som berörs. På en fil på flera hundra megabyte blir det skillnaden mellan sekunder och minuter.

Ovanpå det ligger content-addressed storage med Merkle-träd. Varje bit data får en unik hash och identisk data lagras bara en enda gång oavsett hur många filer eller versioner som innehåller den. Det kallas deduplicering och för studior med tusentals nästan identiska tillgångar sparar det stora mängder lagring.

Hash-algoritmen är BLAKE3. Den ersätter det åldrande SHA-1 som Git använder och MD5 som förekommer i Perforce. BLAKE3 är snabbare och kryptografiskt starkare, vilket spelar roll när miljontals filer ska hashas. Vill du förstå hur hashning fungerar i praktiken kan du testa olika algoritmer i vårt hash- och kryptoverktyg.

Lore är centraliserat, till skillnad från Git

Här bryter Lore mot det Git-utvecklare är vana vid. Git är distribuerat. Alla har en full kopia av hela historiken lokalt och det finns ingen enda auktoritativ server.

Lore är centraliserat. En server är den auktoritativa källan för åtkomst och konfliktlösning. Det låter som ett steg bakåt men för en 200-personers studio är det tvärtom. Du vill inte att alla ska ladda ner 800 GB projekthistorik till sin laptop.

Det är precis samma modell som Perforce, industristandarden i spelbranschen sedan decennier. Skillnaden är att Perforce är proprietärt, dyrt och kräver en levande serveranslutning även för rutinuppgifter.

Lore löser det med två saker Perforce saknar:

• Offline-arbete: Commits, byte av branch och lokala ändringar fungerar helt utan internet. Först när du synkar behöver du servern.
• On-demand hydration: En workspace hämtar bara den data den behöver. Sparse checkout är standard, inte ett experimentellt tillägg som i Git.

Vad det kostar jämfört med Perforce

Det stora argumentet för Lore är prislappen. Perforce Helix Core Cloud börjar på 39 dollar per användare och månad. För en studio med 100 personer landar det på över 10 000 dollar per år i licenser, plus ytterligare 5 000 till 20 000 dollar i implementering och infrastruktur.

För en indie-studio eller ett hobbyprojekt är skillnaden dramatisk. Perforce har varit ett verktyg för dem som har råd med företagslicenser. Lore tar bort den tröskeln helt.

MIT-licensen betyder att vem som helst kan bygga vidare

Lore släpps under MIT-licens, en av de mest tillåtande licenserna som finns. Den har inget copyleft-krav, vilket betyder att företag kan bygga proprietära produkter ovanpå Lore utan att tvingas öppna sin egen kod. Det skiljer sig från GNU-licenserna som kräver att derivat också blir öppna.

Dessutom är wire-protokollet helt öppet. Det är kommunikationen mellan klient och server och att den är dokumenterad betyder att ingen låses in hos en enda leverantör. Vill någon bygga en egen serverimplementation eller ett eget klientverktyg står det dem fritt. Det är en viktig detalj för studior som är brända av dyra proprietära system.

För säkerhet mellan olika projekt använder Lore 16-byte identifierare som isolerar innehåll. Dedupliceringen sker under API-nivån utan att data läcker mellan olika kunder eller projekt som delar samma server.

Reaktionen bland utvecklare var stark. Diskussionstråden på Hacker News nådde 620 röster och 340 kommentarer inom timmar efter tillkännagivandet. Att öppen källkod fortsätter dra investeringar syns även på annat håll, som när IBM och Red Hat satsade fem miljarder dollar på att säkra öppen källkod. Källkoden och releaserna finns tillgängliga direkt på Lores GitHub-repo.

Var Lore står idag

Lore är ännu inte färdigt. Senaste versionen vid lanseringen var v0.8.4, alltså pre-1.0 och under aktiv utveckling. På GitHub hade projektet 7 800 stjärnor och 347 forks kort efter släppet.

Systemet fungerar på Windows, macOS och Linux och det finns SDK:er för JavaScript, Python, C#, Go samt C/C++ och Rust via kärnbiblioteket. Det breda språkstödet gör att Lore inte är låst till Epics egna verktyg, även om ursprunget ligger i Unreal-ekosystemet.

Om du är van vid Git kommer arbetsflödet att kännas annorlunda. Centraliserad modell, chunkade filer och en server som bestämmer. För webb- och applikationsutveckling med mest textkod är Git fortfarande det självklara valet. För projekt som drunknar i binärfiler är Lore det första gratisalternativet som tar problemet på allvar. Är du nyfiken på hur GitHub påverkar hela den öppna källkodsekosystemet finns det mer att läsa om det.

FAQ

Är Lore en ersättning för Git?

Nej, inte för vanlig kodutveckling. Lore är byggt för projekt med stora binärfiler som texturer, 3D-modeller och ljud. För rena textbaserade kodprojekt är Git fortfarande bättre lämpat. Lore konkurrerar snarare med Perforce än med Git.

Kostar Lore något?

Nej. Lore är gratis och öppen källkod under MIT-licens. Det skiljer sig från Perforce Helix Core Cloud, som börjar på 39 dollar per användare och månad och snabbt blir dyrt för större team.

Vilka plattformar stöder Lore?

Lore körs på Windows, macOS och Linux. Det finns SDK:er för JavaScript, Python, C#, Go samt C/C++ och Rust via kärnbiblioteket.

Vad är skillnaden mellan Lore och Git LFS?

Git LFS är ett tillägg som byter ut stora filer mot pekare och lagrar innehållet separat. Lore delar istället upp filer i chunks, så att bara ändrade delar behöver överföras. Git LFS saknar chunking och skickar om hela filen vid minsta ändring.

Kan man arbeta offline i Lore?

Ja. Commits, byte av branch och lokala ändringar fungerar helt utan internetanslutning. Servern behövs först när du synkar dina ändringar. Det skiljer Lore från Perforce, som kräver serveranslutning för rutinuppgifter.

Varför byggde Epic Games ett eget versionshanteringssystem?

Inget befintligt system kombinerade stark binärhantering, offline-arbete och en helt öppen specifikation samtidigt. Epic hade redan verktyget inbyggt i Unreal Editor for Fortnite under namnet Unreal Revision Control och valde att släppa det som fristående öppen källkod.