Hur man kom fram till längden av den kinesiska muren

Frågan om hur lång den kinesiska muren är låter enkel, men längden beror på hur man definierar vad som ska räknas som “muren”. Många tänker på de välbevarade stenpartierna nära Beijing, men muren är ett helt försvarssystem med flera linjer, sidomurar, vakttorn, jordvallar och diken som byggdes i olika perioder.

Varför det finns mer än en längd

Det finns en stor skillnad mellan att mäta den del som ofta kallas Ming-muren och att mäta hela mursystemet från flera dynastier. Den bredare definitionen blir längre eftersom den tar med fler byggfaser och fler typer av försvarsverk än en mur av sten och tegel.

Vad man menar	Ungefärlig längd	Vad som räknas in	Varför det blir så
Ming-muren (den mest kända)	Cirka 8 850 km	Främst mursträckor från Ming-perioden, ofta sten och tegel.	Det här är den del som är mest synlig, restaurerad och turistanpassad.
Hela systemet (flera dynastier)	Cirka 21 000 km	Murar, jordvallar, diken, torn och kopplade linjer från olika perioder.	Det blir längre när man summerar flera byggfaser och fler typer av försvarsverk.

Siffrorna i den här storleksordningen återkommer i sammanställningar som bygger på kinesiska myndigheters inventeringar och i material som ofta återges av UNESCO och etablerade uppslagsverk. Skillnaden handlar främst om definition och metod.

Varför muren inte går att mäta som en enda linje

Till skillnad från en väg eller en järnväg är den kinesiska muren inte en sammanhängande, obruten sträcka. Det finns segment som:

• Förgrenar sig och går i sidolinjer.
• Ligger parallellt med varandra i vissa regioner.
• Är borteroderade och bara syns som svaga spår.
• Består av jordvallar eller diken snarare än murverk.

Det innebär att mätningen blir ett kartläggningsarbete där man först måste hitta, identifiera och avgränsa vad som ska räknas.

Så räknar man ut längden med analyser, fältarbeten och beräkningar

När man tar fram en totalsiffra bygger det normalt på en kombination av analyser, fältarbeten och beräkningar. Det kan beskrivas som fyra tydliga moment.

1) Man bestämmer vad som ska räknas som “muren”

Först väljer man definition. Den kan vara snäv och handla om murverk från en specifik period, eller bred och inkludera flera typer av försvarsverk kopplade till samma system.

• Murar av sten eller tegel.
• Jordvallar som fungerat som barriärer.
• Diken och vallgravar som ingick i försvarslinjen.
• Torn som knyter ihop helheten.

Den här avgränsningen avgör vilken totalsiffra man landar i.

2) Analyser används för att spåra sträckningen

Nästa steg är att lokalisera sträckor i terrängen, särskilt där muren är svår att se på plats eller ligger i avlägsna områden. Här används analyser av kartmaterial och bildunderlag, ofta tillsammans med historiska uppgifter, för att ringa in var sträckningen går och var man behöver kontrollera mer.

Exempel på vad man letar efter i underlagen:

• Linjära formationer som följer en höjdrygg eller en naturlig barriär.
• Spår som går att koppla till tidigare dokumenterade mursegment.
• Återkommande punkter längs en linje som kan stämma objekt som finns där.

Poängen är att få fram ett bra arbetsunderlag innan man skickar ut ett arbetslag som kontrollerar det på plats.

3) Fältarbeten bekräftar vad underlagen visar

För att undvika att räkna in fel saker gör man fältarbeten. Då kontrollerar man på plats om en misstänkt sträcka faktiskt är en byggd struktur och om den går att koppla till mur- och försvarssystemet.

Det som ofta dokumenteras är:

• Material och konstruktion, till exempel stenar, tegel eller packad jord.
• Skick och tydlighet, från intakta partier till nästan osynliga rester.
• Kopplingar till historiskt underlag och lokal arkeologisk kunskap.

Det här steget minskar risken för att terrängformationer, gamla vägar eller andra lämningar blandas ihop med muren.

4) GIS-beräkningar summerar längden digitalt

När underlaget är kvalitetssäkrat läggs det in i ett GIS-program (geografiskt informationssystem). Då digitaliseras sträckningen som linjer på kartan och längden räknas fram matematiskt.

Arbetet brukar se ut så här:

• Varje identifierad sträcka ritas som en linje som följer terrängen.
• Linjerna kan kategoriseras, till exempel “mur”, “vall”, “dike” eller “kopplad försvarsanläggning”.
• Programmet räknar ut längden på varje linje och summerar allt.

En detalj som spelar stor roll är hur noggrant linjen följer terrängen. En grov linje ger kortare resultat än en som följer kurvor och svängar mer exakt.

Varför olika arbetslag kan få olika totalsummor

Även när metoden är seriös kan totalsumman skilja sig något beroende på beslut i arbetet. Vanliga skillnader handlar om hur man hanterar gränsfall.

• Förstörda eller otydliga partier: Räknas de som en känd sträcka som finns men är nedbruten, eller tas de bort ur summan?
• Sidolinjer och parallella linjer: Räknas de som egna system eller som delar av helheten?
• Linjens detaljgrad: Hur tätt sätter man punkter när man digitaliserar linjen?
• Vad som ingår: Bara murverk, eller även andra försvarsverk som fungerar som barriärer?

Det är därför det är mer korrekt att tala om längder kopplade till en viss definition, snarare än att tänka att det finns ett enda “rätt” tal.

Det som gör längden begriplig

Det hjälper att se muren som ett försvarssystem, inte som en enda byggnad. Den har byggts och byggts om i olika perioder, med olika material beroende på landskapet. När man mäter den gör man därför en stor kartläggning där analyser, fältarbeten och beräkningar tillsammans ger en totalsiffra som går att redovisa och jämföra.

Frågor och svar

När mättes den kinesiska muren senast?

Den senaste stora, officiellt kommunicerade sammanräkningen kom 2012 efter en flerårig kartläggning där man kombinerade analyser av kart- och bildunderlag, fältarbeten och GIS-beräkningar. Den typen av inventering är stor och görs inte varje år, eftersom den kräver både omfattande datainsamling och kontroller ute i terrängen.

Hur lång är hela den kinesiska muren?

Det finns två vanliga sätt att svara, beroende på definitionen. Om man menar Ming-muren, alltså den mest kända och ofta fotograferade delen, brukar man ange cirka 8 850 kilometer. Om man menar hela försvarssystemet som räknats ihop från flera dynastier och även inkluderar exempelvis jordvallar, diken och kopplade försvarsverk hamnar man runt 21 000 kilometer.

Hur lång tid tog den kinesiska muren att bygga?

Som försvarssystem byggdes den i etapper under mycket lång tid, från tidiga murar flera hundra år före vår tideräkning till stora ombyggnader senare. Om man pratar om den mur som de flesta associerar med “kinesiska muren”, alltså Ming-periodens stora bygg- och förstärkningsfas, handlar det om mer än 200 år av byggande och ombyggnad.

Hur lång tid skulle det ta att gå längs hela Kinesiska muren?

Det går inte att “gå hela muren” som en sammanhängande vandringsled, eftersom sträckningen består av många segment, avbrott och partier som är svåra eller olämpliga att ta sig fram på. Men om man gör en förenklad räkneövning för att förstå skalan:

• 8 850 km i 25 km per dag blir 354 dagar, och med vilodagar och logistik hamnar du lätt på ett år eller mer.
• 21 000 km i 25 km per dag blir 840 dagar, och med pauser och praktiska hinder hamnar du snarare på ett par år.

Kan man se den kinesiska muren från rymden?

Inte på det sätt som myten ofta påstår. NASA och flera astronauter har beskrivit att muren är svår att urskilja med blotta ögat från en låg omloppsbana och att den definitivt inte syns från månen. Däremot kan den ibland fångas på foton från rymden med kamera och rätt förhållanden, men då handlar det om bildmaterial, inte om att den tydligt “syns” för ett öga som tittar ut genom ett fönster.