När lanserades BankID och hur har den utvecklats? En resa från 2003 till 2025

BankID är idag en självklar del av det digitala livet i Sverige. Allt från att logga in på banken, deklarera hos Skatteverket eller godkänna ett elavtal görs med några enkla klick – eller en snabb skanning med mobilen. Men hur började det egentligen? Och hur har BankID utvecklats till det smidiga och säkra system vi har idag?

Startskottet för BankID – början på något stort

BankID lanserades år 2003 som ett banbrytande sätt att legitimera sig digitalt i Sverige. Det innebar att användare för första gången kunde bekräfta sin identitet online med samma juridiska tyngd som en fysisk legitimation. För både privatpersoner, myndigheter och företag innebar det en enorm förenkling av administrativa processer.

Tjänsten gjorde det möjligt att:

I den första versionen sparades BankID på fil lokalt på användarens dator. Det kallades för BankID på fil och krävde att användaren hade en viss teknisk kunskap, till exempel för att installera programvara och hantera certifikat. Trots det tog det inte lång tid innan lösningen blev populär, särskilt bland storbankernas kunder som såg möjligheten att erbjuda snabbare och säkrare tjänster.

Det var ett stort tekniskt framsteg för sin tid – ett första steg mot det digitala samhälle vi idag tar för givet. Men detta var bara början på en snabb och omfattande utveckling som skulle förändra hur vi identifierar oss, skriver under och gör affärer på internet.

Från datorn till fickan – när Mobilt BankID förändrade allt

Utvecklingen gick snabbt framåt, och redan inom ett decennium skulle mobilen ta över rollen som huvudplattform för digital legitimering. När smarta telefoner blev allt vanligare insåg både banker och teknikföretag att framtidens BankID måste vara mobil – alltid tillgängligt, oberoende av dator och kablar.

Två avgörande steg ledde fram till den lösning vi använder idag:

Det var med app-versionen som det verkliga genombrottet kom. Mobilt BankID blev snabbt den mest använda formen och är idag det självklara valet för majoriteten av befolkningen. I dag är det inte ovanligt att en svensk använder Mobilt BankID flera gånger per dag – exempelvis för att betala med Swish, logga in på banken, signera låneavtal eller hyreskontrakt, verifiera sin identitet hos myndigheter eller hämta ut paket och recept.

Mobilt BankID har inte bara förenklat vår vardag – det har också minskat trösklarna för digital inkludering, eftersom det är så pass lätt att installera och använda. I praktiken har mobilen blivit en digital legitimation, en signeringsenhet och en dörröppnare till hela det svenska samhället – samlat i en enda app.

QR-koderna tar plats – säkerheten i fokus

För att ytterligare höja säkerheten, särskilt när BankID används på flera enheter, infördes QR-koder som en viktig del av inloggningsprocessen. Tekniken började införas redan omkring 2020, då QR-kod blev ett alternativt sätt att starta BankID från en annan enhet.

Tidigare kunde det räcka att någon på distans fick tillgång till ditt personnummer och aktiverade en inloggning, vilket öppnade för bedrägerier. Med QR-tekniken krävdes plötsligt fysisk närvaro – en stor förändring som höjde säkerhetsnivån avsevärt.

Den nya tekniken innebar att:

Tidigare användes även statiska QR-koder, vilket var en enklare form av verifiering som inte förändrades under sessionen. Men dessa visade sig vara sårbara för vissa typer av attacker. Därför togs de bort helt från BankID:s system den 5 maj 2025, då stödet för statiska QR‑koder fasades ut i samband med en större uppdatering.

Idag är en rörlig QR-kod standard och en central del av BankID:s säkerhetsstrategi. Det är ett tydligt exempel på hur tjänsten fortsätter att utvecklas för att ligga steget före digitala hot – utan att kompromissa med enkelheten för användaren.

Från legitimation till ett digitalt ID-kort

Utöver den digitala identifieringen i appar och webbtjänster har BankID även tagit ett kliv in i den fysiska världen. Under 2023 lanserades det digitala ID‑kortet – en funktion i BankID-appen som låter dig visa upp din legitimation i verkliga situationer, utan att du behöver ha med dig ett fysiskt ID-kort.

Det digitala ID‑kortet gör det möjligt att:

I praktiken innebär det digitala ID‑kortet att du kan legitimera dig i en mängd vardagliga situationer, som när du hämtar ut ett rekommenderat brev hos ett ombud eller identifierar dig hos posten, på apoteket eller i vissa butikskedjor. Det används även vid paketleveranser för att bekräfta din identitet, och fungerar som ID vid exempelvis ålderskontroller i sociala sammanhang.

Den stora fördelen är att informationen i det digitala ID‑kortet alltid är uppdaterad i realtid. Har du till exempel bytt efternamn, adress eller profilbild, syns ändringen direkt i appen – till skillnad från ett fysiskt kort som kan vara flera år gammalt och inte spegla din nuvarande uppgifter.

Det här steget gör BankID till något mycket större än bara en inloggningstjänst. Det blir ett digitalt identitetsverktyg som fungerar i hela samhället – både online och offline. Genom att föra över förtroendet från skärmen till verkligheten suddas gränsen mellan fysisk och digital identitet ut ännu mer. Och utvecklingen lär inte stanna där.

Utvecklingen för BankID – år för år

Här är några av de viktigaste milstolparna från lanseringen till idag. Från en enkel e-legitimation till en säkerhetslösning som idag används av nästan hela Sveriges befolkning:

Så mycket mer än bara en inloggning

BankID har gått från att vara ett tekniskt verktyg för att identifiera sig hos myndigheter till att bli en självklar del av det digitala livet i Sverige. Det är svårt att föreställa sig hur vardagen fungerade innan det fanns, alltså när vi behövde fylla i blanketter, posta avtal och legitimera oss med fysiska ID-handlingar i varje steg.

I dag är BankID navet i vårt digitala ekosystem. Det är nyckeln till banken, låneavtalet, deklarationen, sjukvården, elbolaget, Swish och mängder av andra tjänster. Och i takt med att nya säkerhetslösningar som QR‑koder och digitala ID-kort utvecklas, blir det inte bara bekvämare – utan också tryggare.

Sverige var tidigt ute med att skapa en gemensam lösning för digital legitimering, och resultatet är en av världens mest använda e‑legitimationer. Utvecklingen visar inga tecken på att sakta ner, och framtiden lär bjuda på ännu fler funktioner och möjligheter, både digitalt och i fysiska miljöer.

BankID är inte längre bara en app. Det är vårt digitala jag.