Ola Serneke – från byggvisionär till konkurs och comeback
Serneke är ett av Sveriges mest uppmärksammade byggbolag under 2000-talet, och namnet Ola Serneke är nära förknippat med både bolagets framgångar och dess kris. På bara några år byggde han upp en rikstäckande koncern med miljardomsättning, digitala arbetsmetoder och storslagna projektidéer.
Men i början av 2025 kollapsade entreprenadverksamheten – och det blev startskottet för en ny och kontroversiell nystart.
Sernekes resa – från idé till imperium
Ola Serneke är civilingenjör och grundade företaget 2002 i Göteborg. Då hette det SEFA, men bytte namn till Serneke drygt tio år senare. Ambitionen var tydlig redan från början: att förändra byggbranschen med ett nytänkande helhetsgrepp där bolaget inte bara byggde, utan också utvecklade fastigheter, finansierade projekt och planerade stadsdelar.
Bland projekten som satte Serneke på kartan finns den stora inomhusarenan Prioritet Serneke Arena och Karlatornet – Nordens högsta skyskrapa.

Företaget noterades på börsen 2016 och växte snabbt, både geografiskt och ekonomiskt. Som mest omsatte bolaget nästan 7 miljarder kronor och hade över 1 000 anställda.
Byggkrisen slog hårt – Serneke var inte ensamma
Byggbranschen gick in i en av sina svåraste perioder på flera decennier under 2023 och 2024. Skenande materialkostnader, stigande räntor, inflation och avvaktande kommunala investeringar skapade ett mycket pressat läge för hela sektorn. Bostadsbyggandet bromsade kraftigt in, och flera stora aktörer kämpade med lönsamheten. Serneke var inte ensamma – men blev ett av de mest uppmärksammade fallen.
Under 2024 sålde Serneke Group av sin byggverksamhet, Serneke Sverige AB, till investeringsbolaget Mutares. Det var en del i en strategi för att renodla verksamheten mot fastighetsutveckling och investering. Men bara några månader efter försäljningen började det bli uppenbart att ekonomin i byggdelen inte höll ihop. Den 7 januari 2025 ansökte Serneke Sverige AB om konkurs.
Vid tidpunkten låg Sernekes omsättning på omkring 4,5 miljarder kronor, men rörelseresultatet var negativt – ett tecken på att marginalerna i projekten hade ätits upp av fördyringar och försenade betalningar. Problemen hade byggts upp under lång tid, men accelererade när räntorna steg och investeringsviljan minskade.

Konkursen slog direkt mot mer än hundra projekt runt om i Sverige. Bland dem fanns skolbyggen, vårdboenden, bostadsområden och offentliga anläggningar – projekt som ofta finansierats av kommuner eller större fastighetsägare. Många stod plötsligt stilla. Leverantörer och underentreprenörer blev utan betalning, och hela byggkedjor bröts upp. Skulderna i konkursboet uppskattades till över två miljarder kronor.
Extra känsligt blev det i de kommuner där Serneke tidigare haft ett gott rykte och starka samarbeten. Där väckte stoppade byggen frustration – inte minst när det handlade om skolor som inte blev klara i tid eller äldreboenden som inte kunde tas i bruk. Situationen blev ett tydligt exempel på hur sårbart samhällsbyggandet är när en större aktör faller.
Sernekes satsning på idrott – en lång tradition av sponsorskap
Utöver byggprojekt och fastighetsutveckling har Serneke länge varit en synlig aktör inom svensk idrott. Bolaget har satsat stort på att sponsra både individuella atleter och föreningar inom en rad olika sporter.
Företagets logotyp har synts på allt från fotbollströjor till skidtävlingar, och sponsringen har ofta handlat om mer än bara exponering – det har varit en del av Ola Sernekes vision om att bygga ett starkt och levande samhälle.
Listan över atleter och lag som fått stöd är lång, och har inkluderat profiler inom bland annat friidrott, längdskidåkning, cykling och kampsport. Sponsringen har varit både ekonomisk och praktisk, där företaget ofta hjälpt till med utrustning, lokaler och träningsmöjligheter.
Trots konkursen i byggverksamheten har många inom idrottsvärlden fortsatt att uttrycka respekt för det långvariga stödet från Serneke – en påminnelse om hur näringsliv och idrott ofta hänger ihop på flera plan.
Teknikens roll i Sernekes uppgång och fall
Serneke var en tidig användare av digitala lösningar i byggsektorn. Företaget arbetade aktivt med:
- BIM-modeller: för att visualisera och samordna byggprojekten
- Drönarteknik: för att följa byggnation i realtid
- Digital projekthantering: med system som underlättade kalkyler och dokumentation
- Integrerade tjänster: där bygg, finansiering och fastighetsutveckling var samlade
Digitaliseringen genomsyrade hela verksamheten – från upphandling till uppföljning. I teorin gav det Serneke ett försprång, inte minst i stora och tekniskt komplicerade projekt. Företaget positionerade sig som en innovatör i en annars konservativ bransch. Men även med teknikens hjälp visade det sig att företaget växte för snabbt. När kassaflödet inte längre hängde med projektens omfattning kunde inte ens avancerade system hindra kraschen.
Dessutom innebär digitala verktyg inte automatiskt lönsamhet – utan rätt styrning, noggrann riskbedömning och realistiska kalkyler kan tekniken bli ett kostsamt självbedrägeri snarare än en trygghet.
Ola Serneke lanserar en ny satsning – Serneke 2.0

Efter konkursen var det många som trodde att Ola Sernekes roll i byggbranschen var över. Men bara veckor senare kom nyheten att han startat ett nytt bolag: Serneke 2.0.
Tillsammans med Agarwal Group vill han fokusera på att färdigställa projekt i södra och västra Sverige. Den nya satsningen är mindre, mer selektiv – och enligt Serneke själv byggd på erfarenheter från det som gick fel.
Bolaget har redan vunnit en offentlig upphandling i Göteborg och siktar på att ta över några av de projekt som pausades i konkursen. Man har även återrekryterat nyckelpersoner från det gamla bolaget.
Kritik och trovärdighetsproblem
Att starta ett nytt bolag med samma namn som det konkursade har väckt kritik. Många undrar hur trovärdigt det är, särskilt när fordringsägare fortfarande väntar på pengar.
Ola Serneke har sagt att han inte var ansvarig för konkursen, eftersom han inte längre styrde byggverksamheten vid tidpunkten. Men som grundare och stark profil hänger ändå hans namn kvar – på gott och ont.
Även kommuner har uttryckt oro över att samarbeta med bolaget igen, men det finns också röster som tycker att en ny start är rimlig – så länge projekten blir färdigställda och lever upp till avtal.
En läxa för bygg- och teknikbranschen
Fallet Serneke illustrerar flera saker som teknikbranschen bör ta med sig:
- Snabb tillväxt kräver finansiell disciplin: Tekniska verktyg och effektiva processer räcker inte om ekonomin inte är stabil.
- Digitaliseringen av byggbranschen är komplex: Att byta entreprenör mitt i ett projekt kräver överföring av data, system och ansvarsroller – något som ofta är svårt i praktiken.
- Förtroende är långsiktigt: Teknik kan byggas snabbt, men förlorat förtroende kan ta år att återvinna.
Framtiden – kan Serneke återuppstå?
Ola Sernekes nya bolag har visat att det finns vilja att fortsätta bygga. Det återstår att se om han får branschens och kommunernas förtroende på nytt.
Konkursförvaltningens rapport kommer att ge fler svar om vad som gick fel – men oavsett utgången står det klart att Sernekes historia kommer att analyseras länge framöver, både ur ett tekniskt, juridiskt och affärsmässigt perspektiv.
FAQ
Vem äger Serneke?
Serneke Group AB är ett börsnoterat företag, med flera institutionella och privata aktieägare. Ola Serneke är fortfarande en av de största enskilda ägarna. Det nya bolaget Serneke 2.0 ägs privat av Ola Serneke tillsammans med Agarwal Group.
Varför gick Serneke i konkurs?
Serneke Sverige AB gick i konkurs i januari 2025 efter att omfattande ekonomiska problem uppdagats. Skulderna uppgick till över två miljarder kronor. Problemen kopplas till bristfällig betalningsförmåga, högt risktagande och snabb expansion utan finansiell kontroll.
Hur blev Ola Serneke rik?
Ola Serneke byggde upp sin förmögenhet genom att grunda och expandera Serneke Group, där han kombinerade entreprenad, fastighetsutveckling och stora stadsbyggnadsprojekt. Noteringen av bolaget på börsen bidrog också till hans ekonomiska framgång.
Vad händer med Sernekes byggen?
Många byggprojekt har pausats eller övergivits till följd av konkursen i Serneke Sverige AB. Vissa av dessa kan komma att tas över och färdigställas av andra aktörer, inklusive det nya Serneke 2.0. Kommuner och beställare har börjat upphandla alternativa lösningar.
Hur mycket tjänar Ola Serneke?
Exakt lön är inte offentlig för det nya bolaget, men tidigare har Ola Sernekes årsinkomst som koncernchef uppgått till flera miljoner kronor. Därtill tillkommer aktieutdelningar och investeringar.
När sålde Ola Serneke?
Serneke Group sålde entreprenadverksamheten Serneke Sverige AB till Mutares under sommaren 2024. Syftet var att fokusera koncernen på projektutveckling och investeringar. Kort därefter uppdagades de finansiella problemen som ledde till konkursen.